De med toppbetyg från gymnasiet som går vidare direkt till högskolestudier klarar också sitt första år där bättre än de studiekamrater på samma årskurs som hade lite sämre gymnasiebetyg. Vilket kanske är väntat. Men sedan utjämnas skillnaderna i studieresultat ju fler år som går.
Rapportförfattarna har undersökt 5900 studenter som gick ett ekonomprogram vid svenska högskolor och universitet under 1993 - 1996. De har funnit att sambandet mellan gymnasiebetyg och studieresultat är svagt och dessutom minskar det med tiden. Om det gått tre år eller mer mellan gymnasium och antagning finns inget signifikant samband kvar alls.
– Några år efter gymnasiet är det sannolikt andra saker än gymnasiebetygen som har betydelse för hur pass väl en student kommer att klara sina högskolestudier, säger Christina Wikström som är en av författarna till rapporten.
Som det är nu gäller gymnasiebetygen i all evighet medan resultatet från högskoleprovet kan användas till högskole- och universitetsansökningar i fem år. Sedan ett par år är ansökningskvoten med yrkeserfarenhet borttagen.
– Man kan fundera över hur rättvist det är att använda sig av gymnasiebetyg från olika årgångar som urvalskriterium för ansökan till högre studier. Det gäller i synnerhet de utbildningar där konkurrensen om platserna är hög och det kan handla om decimaler i antagningspoängen för att komma in, säger Christina Wikström.