Grus eller sopsaltning är en vattendelare på cykelbanorna. "Kass cykelinfrastruktur, mörker och jobbiga vinterförhållanden, cyklisthat i media... jag står ut med allt, men inte med det där eländiga gruset", skriver en uppgiven cyklist i en Facebookpost. Andra upprörs över sopsaltningen som ökar rostangreppen på cyklarna.
Där sopsaltningen har testats är de flesta positiva. Detta enligt Anna Niska, forskningsledare på Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.
– Det negativa är att det gör att cyklarna rostar mer, det är inget att sticka under stol med. Men de cyklister vi har intervjuat tycker att det är en nackdel man får ta eftersom de positiva effekterna överväger.
Forskningen visar också att sopsaltningen minskar olyckorna. Enligt en färsk studie från Stockholm har antalet olyckor legat konstant, trots att antalet cyklister ökat kraftigt på de sopsaltade stråken.
– Det innebär att risken per cyklist har minskat. Det har funnits en oro att olyckorna på övriga cykelbanor ökar när man sopsaltar eftersom det lockar fler att cykla. Men det totala antalet olyckor var så få att det är svårt att kvantifiera den här effekten, säger Anna Niska.
Mer överraskande är slutsatserna att grus på cykelbanorna snarare ökar än minskar olyckorna. En studie från VTI visar att 10 procent av cykelolyckorna, sett över hela året, beror på gruset. Enligt Anna Niska uppväger inte de dagar då gruset eventuellt gör nytta olycksrisken när gruset ligger kvar på barmark.
– Det beror naturligtvis på vädret från säsong till säsong. Men åtminstone i den södra delen av landet gör gruset totalt sett mer skada än nytta, säger Anna Niska.
Enligt Anna Niska går gränsen för när gruset gör mer skada än nytta förmodligen någonstans vid Gävle, vilket innebär att det i Uppsala skulle vara bättre utan grus.
Att gruset ändå används så ofta tror hon beror på att kommunerna kan bli stämda på stora skadestånd om det inträffar olyckor på platser där det inte halkbekämpats. Domstolarna utgår då från gamla föreställningar om vad som är effektiv halkbekämpning snarare än forskningen.
– Händer det en olycka kan kommunen säga att man åtminstone grusat ytan. Jag känner heller inte till något rättsfall där någon kommun blivit stämd för att gruset de lagt ut orsakat olyckor, säger Anna Niska.
Även om sopsaltningen ger goda resultat på cykelbanorna så är det inte lika lätt att använda den på gångbanor. Enligt Anna Niska har det flera orsaker. Dels är plattbelagda trottoarer svårare att sopsalta genom att plattorna har andra egenskaper än asfalt och att det fastnar snö i plattskarvarna. Dels packas snön hårdare av gångtrafiken, vilket innebär att det är svårare att få bort den.
– Det här har lett till en diskussion i Stockholm där man ställt fotgängare mot cyklister. Det innebär också att många väljer att gå i cykelbanan eftersom det är lättare att ta sig fram där. Vi jobbar vidare med Stockholms stad för att se hur man kan få bättre resultat på trottoarerna. Men jag tror att man starkt ska överväga att lägga värme på trottoarerna i stället, säger Anna Niska.
Roger Lindström, områdeschef på stadsbyggnadsförvaltningen, säger att de nya rönen om grus som orsak till olyckor inte ändrar kommunens halkbekämpning.
– De nya rönen är tankeväckande. Men om vi ska upphöra med gruset tror jag det måste till annan lagstiftning med krav på vinterdäck på cyklar, säger han.