Johan Östh arbetar på kulturgeografiska institutionen vid Uppsala universitet och hans forskning innefattar studier om befolkningsgeografi, migration, ekonomisk geografi samt skola och ungas arbetsmarknadsvillkor.
Han berättar att helgens händelser ur ett akademiskt perspektiv inte är så problematiska utan att det handlar om en typ av brott som är vanliga i områden med lägre socioekonomisk status.
– Det förekommer över hela världen och det hamnar lätt i en diskussion om etnicitet och hudfärg. Även om det handlar om att många som utför brotten har en specifik bakgrund, går det att se längre bakåt i tiden hur andra grupper har innehaft samma samhällsposition. Det handlar inte om individen utan snarare grupper av människor som präglas av en miljö, säger Johan Östh.
Vilka insatser har gjorts historiskt för att förebygga denna utveckling och dessa brott?
– Ofta har man försökt förbättra situationen genom att placera mer jobb på specifika områden. Internationell forskning visar hur områden som har varit fattiga och haft dåligt med jobb förstärkts genom satsningar.
Enligt Johan Östh handlar utmaningen om att matcha arbetsmarknadens behov och att ge möjligheter till bra utbildning. Möten med människor och större kunskap leder till förståelse och ett bättre samhälle. I ett längre perspektiv kan människor på så sätt ta sig ur denna underklass.
Anledningen till varför det resulterar i kriminella handlingar som vandalism, bränder och stenkastning menar Johan Östh att det kan vara ett resultat av att det byggs upp en frustration när du omges av negativitet, men att det inte på något sätt ursäktar ett kriminellt beteende.
– Jag tror inte att det finns någon spindel i nätverket så att säga, utan att dessa händelser uppstår i en spontanitet snarare än planerade dåd. Det finns mycket bensin så att säga, och det är svårt att veta var gnistan kommer från, förklarar Johan Östh.
– Just nu har vi en stark inflyttning av människor som står långt ifrån arbete och utbildning. Det i sig skulle kunna leda till att de som redan bor i utsatta områden känner sig ännu mer åsidosatta och får mindre samhällelig service som skola.
Vad tror du att man behöver göra för att komma till rätta?
– Jag tror att en av de stora betydelsepunkterna handlar om att skapa mötespunkter med jobb, men också för Uppsala kommun att se till att områden inte blir för likartade. Genom fler möten mellan människor kan vi minska de negativa tendenserna.