Björn Nicander bor i en bostadsrättsförening i stadsdelen Sävja, som ligger söder om Uppsala centrum. Som många andra i föreningen har han bredband från en leverantör, telefoni från en annan och tv från en tredje. Vilket passar Björn Nicander bra, han behöver ett stabilt bredband för att kunna göra sitt jobb inom IT.
– Men nu har styrelsen i min bostadsrättförening bestämt att vi ska ingå i ett gruppavtal med Comhem. Det innebär att alla hushåll i föreningen får bredband, tv och telefoni från Comhem vare sig de vill eller inte. Och priset läggs till på avgiften vi betalar till bostadsrättsföreningen, berättar han.
Björn Nicander är långt ifrån ensam om att ingå i ett så kallat kollektivt avtal. Tiotusentals hushåll i Uppland innefattas av liknande avtal, som begränsar friheten i valet av tjänster på något sätt. För boende i nybyggda fastigheter kan det handla om rena exklusivitetsavtal där ingen annan leverantör får erbjuda sina tjänster eftersom avtalet slutits i utbyte mot investeringar i nätverksinfrastruktur.
För de som bor i äldre fastigheter där bostadsrättsföreningen eller fastighetsägaren skriver ett nytt avtal kan det handla om att en leverantör får exklusiv rätt att använda ett visst nät i fastigheten, som till exempel kabeltvnätet. Det kan också handla om ett gruppavtal, som det Björn Nicanders förening skrev, där alla boende ansluts kollektivt till en leverantörs tjänster.
Viktoria Arwinge är rådgivare i konkurrensfrågor på Post- och telestyrelsen (PTS). Enligt henne handlar det i alla dessa fall om en form av inlåsning för den individuella kunden. Om ett exklusivitetsavtal skrivs är inlåsningen rent juridisk och väldigt tydlig för kunden. Men om ett gruppavtal används är inlåsningen ekonomisk och mer subtil.
– Oavsett om slutkunden vill köpa en bredbandstjänst eller inte så innebär kollektivanslutningen att slutkunden måste betala för dessa tjänster via hyran eller avgiften. Man tvingas i princip in i ett avtal som sluts över ens huvud. Om slutkunden av någon anledning önskar byta tjänsteleverantör innebär ett sådant byte i praktiken att kunden måste betala dubbelt upp för likvärdiga tjänster, säger Viktoria Arwinge.
Gruppavtal med leverantörer som Comhem är vanliga i Sverige. Bland annat HSB erbjuder alla sina bostadsrättsföreningar möjligheten att skriva gruppavtal med Comhem. Men enligt Viktoria Arwinge saknar många föreningar kunskapen för att se de långsiktiga konsekvenserna av sådana avtal.
– Förutom den brist på valfrihet som skapas för slutkunden leder kollektivanslutning även till konkurrensbegränsningar vilket på längre sikt kan resultera i högre priser för slutkunden, säger hon.
Enligt en rapport Viktoria Arwinge skrivit för PTS om avtalsformer för bredband kan bristen på konkurrens också leda till sämre kvalitet på längre sikt eftersom avsaknaden av konkurrenter minskar leverantörens vilja att utveckla nät och tjänster. För Björn Nicander i Sävja är det inte en acceptabel utveckling.
– Jag vill ha bättre bredband, inte sämre. Bytet till Comhem oroar mig eftersom jag läst så mycket negativt om dem. Jag har inget annat val än att skaffa en annan leverantör och betala dubbelt för en tjänst jag aldrig kommer att använda, säger Björn Nicander.
dålig valfrihet. Björn Nicander i Sävja är kritisk mot bredbandsavtalet som bostadsrättsföreningen har med Comhem.foto: staffan claesson