På skolgården i Kimsta finns äppelträd, bärbuskar, egna odlingar och komposter. Och inte minst- tio egna tuppar och pärlhöns, vars ägg används i maten som barnen äter.
– Vi har till exempel gjort omeletter av äggen. Barnen får hjälpa till att plocka ägg och mata hönsen, säger Brita Edlund, föreståndare förskolan.
På förskolan, som har en tydlig grön profil, går 20 barn i åldrarna ett till fem. Två pedagoger och tre barnskötare samsas om att lära barnen förstår hur stora och små saker hänger ihop. Barnen får lära sig kretsloppstänk genom att kompostera matrester och sedan, när dessa har blivit till jord, så fröer som blir till ny mat som serveras till lunch.
– Det blir en naturlig del i deras vardag, säger Brita Edlund.
Hand i hand med den gröna linjen är de återkommande skogspromenaderna. Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder är en devis som följs här. Barnen är ute varje dag och minst en gång i veckan gör de en längre utflykt. Sist plockade de blåbär i skogen, för att sedan laga paj.
– De lär sig förstå naturens villkor men även utnyttja naturens gåvor, säger Brita Edlund.
Förskolan, som har funnits sedan mitten av 90-talet, drivs som ett föräldrakooperativ. Det innebär att alla föräldrar som har barn på skolan måste sitta i styrelsen under en period.
– Styrelsen uppgift är att se till att vi har kompetent personal. Det är vi som anställer personal och har det ekonomiska ansvaret över verksamheten, säger Teresia Pettersson, som har en dotter på skolan och är suppleant i styrelsen.
Skolan får in pengar genom kommunala bidrag och förskoleavgiften, maxtaxan, som alla föräldrar betalar för att ha sina barn på förskola. För att få skolan att gå runt ekonomiskt gör man så mycket som möjligt på egen hand: Bakar eget bröd, undviker att anlita hantverkare, använder egenodlade grönsaker i matlagningen och låter bli att köpa dyra halvfabrikat.
Och som alla fristående skolor är man beroende av ett tillräckligt stort elevunderlag.
– Vi måste ha 20 barn för att kunna fortsätta, säger Brita Edlund.
I och med det finns det alltid en viss oro över framtiden. Skolan försöker hela tiden marknadsföra sig genom direktreklam och informationslappar på öppna förskolan.
– Det går inte luta sig tillbaka och tänka nu är det fullt i barngruppen för om ett eller två år kanske det inte är det. Man måste ha framförhållning hela tiden, säger Teresia Pettersson.