Grodtunnel räddar fridlysta groddjur
Nu finns det hopp för grodorna. Vägverket planerar att inventera samtliga platser utmed det statliga vägnätet i Uppland och övriga Mälardalen för att skapa en gräddfil för grodorna. Anledningen är att flera groddjur är utrotningshotade.
Men varken Vägverket är länsstyrelsen vet vilka vägavsnitt som hyser flest groddjur.
- Vi har under flera år arbetat med att inventera olika konfliktpunkter efter vägnätet när det gäller miljö och kultur. Nu har turen kommit till groddjuren och vi hoppas att länsstyrelserna kan hjälpa oss, säger Carin Ahnlund vid Vägverket Region Mälardalen.
Två grodtunnlar
Vid länsstyrelsen i Uppsala vet man väldigt väl var de sällsynta gölgrodorna finns i länet. Senast i fjol gjordes en inventering av gölgrodorna. Men var övriga grodor, paddor och salamandrar har sina smultronställen är det få som vet.
- Jag vet i varje fall inte var dom finns, säger Maria Forslund, naturvårdshandläggare vid länsstyrelsen. Jag försöker ta reda på det genom att skriva brev till universiteten, kommunerna, föreningar och andra som kan tänkas ha kännedom om var det finns mycket groddjur.
- Men jag tror nog att de som vet bäst är de som bor i områden med mycket groddjur. De vet säkert också var djuren brukar passera vägarna, säger Maria Forslund.
Vägverket har hittills byggt två grodtunnlar i landet, i Västergötland och Närke. De utvärderingar som gjorts i Sverige och utomlands visar på ett gott resultat.
Förutom en öppning under vägen består grodtunneln av flera meter långa "fångstarmar" på vardera sidan av tunneln. När groddjuren stöter på fångstarmarna är det tänkt att de ska ledas mot tunneln eftersom de varken kan krypa över eller under fångstarmarna.
Sedan januari 2000 är samtliga groddjur fridlysta i Sverige. Groddjuren har påverkats mer än många andra djurarter av förändringar i landskapet, miljögifter och utbyggnaden av vägnätet.
Så jobbar vi med nyheter