På Akademiska sjukhusets avdelning för ortopedi och handkirurgi arbetar just nu fem sjuksköterskor från Grekland. De kom för några veckor sedan och pluggar svenska när de inte jobbar som undersköterskor. Målet är att nå upp till kraven för en svensk sjuksköterskelegitimation.
Arbetskraftsutbytet underlättas av att både Sverige och Grekland tillhör EU. Rekryteringsprojektet startade våren 2023.
Än är det för tidigt att prata med svensk media tycker grekerna, så UNT får nöja sig med deras två chefer, Caroline Sköld verksamhetschef vid ortopedi och handkirurgi och Anton Gavell, biträdande avdelningschef på ortopedavdelning 70 A och B.
– Vi är mycket glada och stolta över att de är här, säger Caroline Sköld.
Idén kom från början från två chefer, varav en med grekiskt ursprung och underlättas av ett rekryteringsföretag med stor kännedom om arbetsförhållandena i både Grekland och Sverige.
– Det hade kunnat vara vilket land som helst i EU, så att det just är greker är lite av en slump, säger Caroline Sköld.
Men viljan att flytta till Sverige stärks förstås av att sjuksköterskorna har dåliga arbetsförhållanden i hemlandet, många är arbetslösa och de som har jobb är underbetalda.
En utmaning för grekerna är att de måste kunna tala svenska. På plats i Grekland får de utbilda sig i svenska språket och går från noll till B2-nivå på runt nio månader. B2 är en europeisk standard, som enkelt uttryckt betyder att man kan använda språket självständigt.
Väl framme i Sverige fortsätter svenskutbildningen, så att sköterskorna kommer upp i nivå C1.
Anton Gavell, som jobbat närmast gruppen, säger att hans största farhåga var att de inte skulle känna sig hemma i arbetsgruppen.
– Vi satte igång direkt med att ta med dem i gruppen, i början på distans via teams, och det har gått bra, säger han.
– De är extremt duktiga sjuksköterskor, i Grekland har de ofta masterutbildning, så det kan vi ha nytta av, säger Anton Gavell.
När de fått sin legitimation blir de tillsvidareanställda och kontraktet säger att de måste jobba minst två år. I annat fall behöver delar av utbildnings- och rekryteringskostnaden betalas tillbaka till regionen.
Flera avdelningar på Akademiska sjukhuset kommer följa i ortopedens spår, bland annat kirurgen är på gång i samma spår.
– Behovet finns överallt på sjukhuset. Vi skriker efter personal och det ser ju inte bättre ut demografiskt framöver, vi har en åldrande befolkning där allt färre ska försörja allt fler, säger Caroline Sköld.
– Vi hoppas att de ska stanna, bygga en stark klinisk kompetens och att några går vidare till klinisk eller akademisk fortbildning, egentligen samma önskemål som vi har för alla våra sköterskor, säger hon.
Caroline Sköld menar att det finns ett stort utbildningsbehov inom vården, givet befolkningsutvecklingen.
Är utlandsrekryteringar framtiden för vården i Uppsala?
– Ja kanske, men vi behöver göra mer. Sjuksköterskorna själva tänker att den enda lösningen är att bli fler, men det alternativet finns inte för framtiden, eftersom så många flyr yrket, säger Caroline Sköld.
– Vi måste lyfta statusen för sjuksköterskorna, värdesätta deras kompetens, se till att de arbetar med rätt saker och höja deras akademiska status. De som går vidare med forskning försvinner som det ser ut nu till universitet och är inte längre kvar på vårdgolvet. Jag tänker att det måste gå att kombinera, säger Caroline Sköld.