Det är ett par nytillkomna frågor i den så kallade Basic-studien i Uppsala, som undersöker tänkbara biologiska riskfaktorer för en förlossningsdepression. Var tionde nybliven mamma får en sådan depression en kort tid efter förlossningen.
– Förhoppningen är att vi i slutänden ska kunna utveckla helt nya och bättre metoder för att minska riskerna för såväl förtida födslar som förlossningsdepression, säger professor Alkistis Skalkidou vid Uppsala universitet.
Det finns studier som visat att depression under graviditeten ökar risken för att barnet föds tidigare än normalt. Tidigare studier har även kopplat infektioner orsakade av streptokocker och andra sjukdomsframkallande bakterier till ökad risk för att barnet föds för tidigt, men sådana bakterier är vanliga även hos kvinnor som föder i normal tid.
Genom att även undersöka den normala bakteriefloran hoppas forskarna kunna belysa sådana samband, till exempel kopplingar mellan depressioner och förändringar i bakteriefloran och om rubbningar i den normala bakteriefloran gör det lättare för sjukdomsbakterier att orsaka en infektion.
Bakterieprover från slidan, ändtarmen och munhålan tas flera gånger under graviditeten, vid förlossningen och sex veckor efter att barnet har fötts. Prover tas också för att undersöka barnets bakterieflora.
Forskarna förväntar sig att upptäcka flera tidigare okända samband mellan å ena sidan rubbningar i bakteriefloran, å andra sidan risken för förtida födelse och förlossningsdepression.
– Samtidigt är det viktigt att betona att sådana samband inte nödvändigtvis är orsakssamband. Därför kommer det att behövas välgjorda kliniska studier innan vi vet om behandlingar för att påverka bakteriefloran kan minska sådana risker, säger Alkistis Skalkidou.