Upphandling och fakturering är två områden som Region Uppsala ska bli bättre på att granska.
– En kvinna opererades massa gånger av en läkare, men när hon kontaktades av granskare visade det sig att hon inte opererats alls, berättar regionstyrelsens ordförande Helena Proos (S).
Exemplen på hur välfärdsfuskare använder regionen som bankomat är många och detta ställer allt hårdare krav på myndigheter att stoppa utflödet från statskassan. Därför startar Region Uppsala nu ett kansli som ska jobba enbart med att förhindra välfärdskriminalitet.
I Uppsala är ett av de mest uppmärksammade fallen av skattestölder röntgenläkaren Adel Shalabi som dömts för att ha tagit emot mutor från upphandlande bolag, runt fem miljoner kronor.
– I Adel Shalabis fall fick han mutor av det bolag som vi köpte röntgenmaskiner av. Det vi gör nu för att undvika att något sådant skulle kunna hända igen är att vi i slutet på oktober har inrättat en upphandlingsenhet som bara jobbar med upphandling. Deras jobb är att skapa en rättvis konkurrens mellan de som ger anbud.
Tidigare har arbetet mot välfärdskriminalitet utförts på tio procent av tjänstemän som även haft andra uppgifter. Nu ska ett antal personer arbeta heltid med detta.
– För att vi ska kunna hålla samma nivå som de som lurar systemet måste vi bli proffs på det här och då måste de som gör det jobba fokuserat, säger Helena Proos.
Läkaren Adel Shalabi lurade till sig 5 miljoner kronor när han jobbade på Akademiska genom bland annat mutor.
Exakt hur många som ska arbeta på kansliet vet de inte än, men i februari ska allt sådant vara klart och arbetet ska dra igång på riktigt. Något de ska göra är att identifiera högriskområden där pengar kan läcka ut till fel personer. Faktureringssystemet är ett sådant.
– Vi ser över attesteringsreglerna, så att det inte blir möjligt för till exempel hyrpersonal som aldrig jobbat här att fakturera. Sådant har hänt förut, säger Helena Proos.
Den här röntgenutrustningen fick läkaren Adel Shalabi pengar i egen ficka för att köpa in till avdelningen.
Ett färskt exempel på hur vårdgivare försökt tillskansa sig pengar från regionen är en privat psykoterapifirma som bedriver vård åt Region Uppsala. Vid en granskning visade det sig att firman tog betalt av regionen både för besök som uteblivit och för dubbeltimmar som egentligen var enkeltimmar.
– Den här vårdgivaren utnyttjade avtalet med regionen systematiskt. Vi jämförde debiteringarna mot journalanteckningar hos vårdgivaren. I journalerna stod det att patienten exempelvis uteblivit fast de tagit betalt av oss för det, säger Daniel Tollin Hall, utredare vid hälso- och sjukvårdsavdelningen på Region Uppsala.
En psykoterapifirma som jobbar för Region Uppsala tog betalt av regionen för samtal som aldrig hade utförts.
Regionen lurades på över en miljon kronor.
– Företaget sparkade den som begick brottet omgående, det var ett krav från regionen för att de skulle få behålla uppdraget. Vidare krävde vi att de skulle återbetala summan som regionen felaktigt debiterats.
För att säkerställa att företaget inte skulle upprepa de påstådda brotten granskar regionen nu företaget var tredje månad.
Har ni polisanmält detta?
– Nej, regionens fokus var att säkerställa en fortsatt god vård för de patienter som fick behandling hos företaget samt återfå felaktigt utbetalda medel.
Region Uppsala är bara en i mängden av myndigheter som nu trappar upp arbetet mot välfärdskriminaliteten.
Helena Proos tycker att brottsbekämpningen är en viktig del av arbetet men ser också att det kommer med ett pris.
– Vi kommer att hitta fusk för miljoner, och börjar man gräva i detta är risken stor för hot. Enskilda handläggare ska exempelvis inte stå med namn. För de kriminella vill inte bli av med den här inkomstkällan.