Grannsamverkan minskar risken för brott

Att skotta, eller pulsa omkring, på grannens uppfart, parkera bilen där, kasta soporna i deras soptunna, hänga tvätten på deras tvättlina, och sprida ut grejor på deras gräsmatta — det kan tyckas udda, men sådant gör de som grannsamverkar.
I Norby ingår 620 hushåll i samverkansgrupper. Inge Persson är en av 50 kontaktpersoner, som har hand om 10—15 hus vardera. Grannsamverkan startade i Norby i början av 90—talet, när Nils Nehlin var ordförande i egnahemsföreningen och funderade över vad som var viktigt för medlemmarna.
UNT: När var det inbrott i Norby senast?
— Det var länge sedan, säger Nils Nehlin börjar bläddra i papper från polisen.
— Olovlig körning, klotter, cykelstölder. Det som händer här är småsaker. Tittar man på andra stadsdelar ligger vi väldigt bra till när det gäller villainbrott.

Ett gemensamt mål
Han tror att grannsamverkan har effekt.
— Om inte annat för sammanhållningen. Vi har ett gemensamt mål, att skydda oss mot inbrottstjuvar.
Om en okänd bil stannar på uppfarten intill kan grannen göra sig ett ärende.
— Bara så att man får en dialog. Det ger en känsla av trygghet, säger Inge Persson.
Norbyborna påminns om grannsamverkan genom skyltarna, ett informationsblad som kommer varje kvartal och när Nils Nehlin mejlar vidare polisens uppgifter om vilka brott som har anmälts i området.
— Man måste hela tiden underhålla det.
Lås dörren.

Polisens krav för att delta i grannsamverkan:

Märk stöldbergärliga ägodelar och gör en förteckning över dem. Filma eller fotografera hemmet.

Förvara värdesaker på ett säkert sätt.

Meddela grannar och din kontaktperson när du ska resa bort minst en vecka.

Kontakta polisen när du ser något som verkar misstänkt.

Grannsamverkan minskar risken för brott

I Norby gruvar sig Inge Persson för all snö som faller. Han har nämligen lovat en familj att trampa gångar på uppfarten under tiden de är bortresta, för att inga inbrottstjuvar ska inse det.