Hjärtstartaren som bostadsföreningen monterat upp i Claes Meléns tvättstuga.
Efter ett helt arbetsliv inom blåljus på SOS Alarm och som ambulans- och brandman är det en självklarhet för Claes Melén, 76, att fortsatt hjälpa till som frivillig vid hjärtstopp:
– Det ligger i mina gener att hjälpa, det är ju det mitt yrkesliv har gått ut på. Så när appen Sms-livräddare kom upp registrerade jag mig så fort jag kunde, säger han.
Sms-livräddare är appen som de flesta regioner är anslutna till. I appen får frivilliga larm om de befinner sig i närheten av ett hjärtstopp.
Men Region Uppsala har valt att gå en annan väg och utvecklat sin egen app: "Först på plats."
Trots sina kunskaper inom hjärt- och lungräddning får Claes inte registrera sig. Anledningen är att han inte är sjukvårdspersonal längre.
I oktober förra året satt han vid sin dator när han i fönstret såg två ambulanser utanför grannens port. Veckan efter fick han reda på att grannen fått hjärtstopp och gått bort.
– Jag blev urförbannad. Jag sitter 30 meter från olycksplatsen och mellan mig och grannen finns det en hjärtstartare. Hade jag fått ett larm i min telefon så hade jag varit på plats inom en minut, säger Claes Melén.
Nu riktar han kritik mot regionen för att appen inte godkänner frivilliga utanför sjukvården och ställer sig frågande till varför de inte anslutit sig till Sms-livräddare.
David Smekal, ambulansöverläkare i Region Uppsala, var med i diskussionerna om att utveckla en egen app. Han säger att de tog beslutet för att i framtiden kunna inkludera fler funktioner.
– Tanken var att appen skulle kunna innehålla exempelvis möjligheten att skicka ut larm om annat än hjärtstopp, säger David Smekal.
Sedan lanseringen 2022 har närmare 500 personer registrerat sig och ett 40-tal larm gått ut. Men inkluderingen av fler funktioner har uteblivit. Även ambitionen att frivilliga med HLR-utbildning ska kunna registrera sig går långsamt:
– Anledningen att vi börjar med vårdpersonal handlar om att vi ska kunna garantera att användarna kan HLR.
Vad kan hända om någon utan HLR-utbildning har appen?
– Det finns risk att systemet då får oss att tro att allting är frid och fröjd samtidigt som man skickar ut folk på larm som inte kan HLR. Det är bland annat därför vi har skapat möjligheten till videosamtal när någon ringer 112 så att vi kan hjälpa att utföra HLR, säger David Smekal.
Ambulansöverläkare David Smekal bredvid en av de få lättillgängliga defibrillatorerna i Uppsala. Arkivbild.
Men Claes Melén har svårt att förstå att riskerna med obehöriga på appen överväger nyttan med att frivilliga får registrera sig. Han menar att de som registrerar sig vill hjälpa till om de kan och att det handlar mer om bara HLR:
– Även om man inte lyckas rädda liv så kan det betyda mycket att vara där när någon ser sin kära dö, säger han.
En annan anledning till att appen inte öppnat upp för frivilliga fram till nu är bristen på pengar. 2025 fick projektet ett tillskott på 800 000 kronor, något som David Smekal ställer sig positiv till:
– Vi har bara haft en person som förvaltar appen på deltid. Det fanns inte pengar att öka personens tid för appen. Om det nu är så att vi får tillskottet är det ju jättebra.
Samtidigt tycker David Smekal inte att en app är viktigast i arbetet mot hjärtstopp just nu. Han lyfter bristen på lättillgängliga hjärtstartare och utbildning som större problem:
– Har man en befolkning där alla kan HLR och defibrillatorer utspridda på rätt sätt, då kanske en app kan vara jättebra. Men om vi ska maximera överlevnaden behöver vi satsa på alla tre delar.
Rättelse: I en tidigare version stod det att appen inte fått extra tillskott i budgeten. Detta är ändrat.