Mellan 2018 och 2020 var det många dystra rubriker om Gränby i UNT.
Parkeringsvakten Annika Gellin blickar ut över Bruno Liljeforsgatan i Gränby och tänker tillbaka på åren runt 2018–2020.
– Det fanns gäng som bråkade i Gränby och det hände att p-vakter utsattes för stenkastning. Ibland var det så oroligt att vi behövde ha med poliser när vi åkte hit, säger Annika Gellin.
Det hela startade 2018. Då började det komma signaler om bråk, droger och kriminalitet i Gränby. Kommunalrådet Erik Pelling (S) kallade Gränby för "ett laglöst land där kriminella tagit över" och de närmaste två åren skulle det bli än värre. Det skedde flera skottlossningar och i medierna spekulerades det om att polisen kunde komma att klassa Gränby som ett av landets särskilt utsatta områden.
Gränby ligger i nordöstra Uppsala och har cirka 8000 invånare.
I en trygghetsundersökning som kommunen gjorde 2020 framkom dystra siffror. På "författargatorna" (Atterbomsgatan etc) svarade 30 procent av de boende att det förekom vapen i området medan 43 procent vittnade om försäljning av droger och svartsprit.
Samma år, 2020, satte kommunen ner foten och beslöt att angripa problemen på flera fronter. Till stor del handlade det om att sätta in så många goda krafter som möjligt i stadsdelen och koppla ihop dem för att lyfta Gränby.
Denis Bisaso på Erikshjälpen är ofta ute på skolor i Gränby för att öka vuxennärvaron. Han ingår i ett nätverk av aktörer som jobbar för ökad trygghet i området.
Det har nu gått drygt fyra år sedan satsningen sjösattes. En augustikväll 2024 befinner sig Mosa Sayed som så många andra gånger i en boxningslokal vid von Bahrs Skola. Mosa Sayed är före detta elitboxare med SM-guld bland meriterna. Han är även docent i juridik vid Uppsala universitet. Men här i sportklubbens lokaler är han framför allt Mosa som lär ut boxning.
"På träningarna jobbar vi mycket med samarbetsövningar", säger boxaren och juridikdocenten Mosa Sayed, som själv vuxit upp i Gränby.
Den här kvällen är lokalen packad med ungdomar, från spensliga tjejer i åtta-årsåldern till muskulösa killar med skägg. Mosa Sayed är uppe i ringen med 14-årige Nick Hailer som levererar en skur av snabba slag.
– Bra, Nick! Men lägg mer tyngd på höger ben så står du stadigare, instruerar han.
Mosa Sayed ingår i det nätverk av aktörer som arbetar för att vända utvecklingen i Gränby och han använder boxningen som ett sätt att komma framåt.
Mosa Sayed tränar 14-årige Nick Hailer som i våras tog SM-guld i 52-kilosklassen. Klubben heter Upsala IF Boxning.
– Många pojkar från struliga förhållanden lockas av boxning, det är en av de kampsporter som ger respekt på gatan. Boxning är grovt våld men omgärdas av regler, vilket vi pratar mycket om.
– Vi kan göra bra boxare av de som kommer hit men träningen är krävande. Den som vill locka med dåliga saker kan få svårt att konkurrera med boxningen om svaret blir: "Jag måste lägga mig tidigt, jag ska upp och tävla i morgon".
Mosa Sayed, som vuxit upp i Gränby, vet att inte alla familjer har råd med klubbens terminsavgift på 600 kronor.
De socio-ekonomiska förhållandena är enligt kommunen särskilt bekymmersamma bland hushållen på de så kallade författargatorna i Gränby.
– Kan de inte betala ansöker vi om pengar från annat håll.
Stödet till stadsdelen tar sig många former. Till en källare under Lötenkyrkan strömmar kringboende som vill träna sin svenska. Volontärerna vid kyrkans språkcafé kan även hjälpa till med läxläsning eller fylla i blanketter och ibland kommer föreläsare som informerar om hur samhället fungerar.
Khabat Kodbedin (till vänster) besöker ofta språkcaféet i Lötenkyrkan där hon blivit god vän med diakonen Maria Petersson.
– Här har jag fått klart för mig att det är normalt att kvinnor är ute i arbetslivet. Har man inte det klart för sig kan det nog lätt vara så att man blir kvar hemma, säger Khabat Kodbedin från Syrien.
– Något annat vi pratat om är att det är fel att slå barn. Jag har alltid varit emot att barn ska få stryk men här fick jag veta att det är olagligt i Sverige.
Satsningen i Gränby handlar även om den yttre miljön. Ett exempel är Gränbyparken som fått en ansiktslyftning för 36 miljoner. Där finns numera bland annat utegym, lekplats, toaletter, 200 nyplanterade träd och bättre belysning för ökad trygghet.
Aktiviteter för de boende ingår i satsningen på Gränby. Här är det Rikshem som lockar med clowner för att möta sina hyresgäster.
Även de privata fastighetsägarna är med i arbetet för ett bättre Gränby. Rikshem, som äger 1 300 hyresrätter i Gränby, har rustat upp 32 innergårdar och skaffat fler områdesvärdar för att få en tätare kontakt med de boende. För att fler ska ha något att göra fritiden ordnar Rikshem idrottsaktiviteter på Gränby sportfält tre kvällar i veckan.
– En viktig sak är att vi infört policyn att klotter ska bort inom 24 timmar, berättar Kristian Rolfsen som är fastighetschef för Rikshem i Uppsala.
Kerima Derar från Mamma United (till vänster) berättar för Saffie Joof vad utbildningen för mammor innehåller.
Fler insatser är på väg. En av de senaste kommer i form av Mamma United, en rikstäckande organisation som stöttar kvinnor i utsatta områden.
En eftermiddag i slutet av augusti 2024 är Mamma United på plats i Gränby för att ragga mammor.
– Vill du vara med i en kurs som vi ska starta för mammor? Kerima Derar ställer frågan till Saffie Joof.
Under Mamma Uniteds kurser får deltagarna lära sig mer om bland annat hälsa, föräldraskap, kvinnors sexualitet och hur man förhindrar kriminalitet bland unga. Saffie Joof tackar ja och lämnar sitt mobilnummer.
– Jag tror det vore bra för barnen om jag går utbildningen, dessutom får jag chans att prata svenska, säger Saffie Joof, som kommer från Gambia, på engelska.
Aref Hosseini (till vänster) är en av dem som fått hjälp att komma i arbete genom utbildnings- och jobbcentret i Gränby där Ali Omari arbetar.
En central fråga i Gränbysatsningen är att få ner arbetslösheten och för tre år sedan inrättades ett center som ska hjälpa folk ut på arbetsmarknaden. Gränbybon Aref Hosseini från Afghanistan är en av dem som fått stöd av jobbcentret.
– De har visat mig hur man skriver CV och söker jobb via datorn, säger han.
Aref Hosseini har nyligen fått anställning som städare på ett hotell och blivit självförsörjande.
– Jobbcentret var ett jättebra stöd för mig.
Mohammed Al-Abbasi, 19 år, har under sommaren drivit en glasskiosk i Gränbyparken. "Parken har blivit jättefin. Äntligen investerar kommunen här", säger han.
Vad är då resultatet av denna uppsjö av åtgärder? Har det blivit bättre i Gränby sedan de oroliga åren kring 2018–2020? Ja, det verkar faktiskt som om området lyft sig en bit. Jämför man 2020 med 2023 ökade visserligen antalet polisanmälda stölder med 5 procent men å andra sidan minskade våldsbrott och skadegörelse med 48 respektive 30 procent.
Foto ur en polisutredning av en skjutning i Gränby i juli 2020. Vid en uppgörelse mellan kriminella skottskadades en man i huvudet.
Här är fler siffror:
- Enligt Rikshems enkäter med hyresgäster har det så kallade trygghetsindexet ökat med 12 procent mellan 2021 och 2024. Mest ökade upplevelsen av trygghet i området på kvällar och nätter: 22 procent.
- År 2020 hanterade polisen 2 700 utryckningar eller andra åtgärder i Gränby. 2023 var antalet 2 400 stycken, en minskning med 11 procent.
Alimamy Kargbo bor på en av författargatorna i Gränby. Han har hört att det ska vara bråkigt i området men har inte märkt av något stök.
De boende som UNT träffat säger att det oftast är lugnt i området.
– Jag har fått höra att det inte är tryggt i Gränby så jag håller noga koll på barnen när de är ute på gården. Men jag har aldrig sett något dåligt här, säger Alimamy Kargbo som bott i Gränby i tre år.
Matin Hamdard flyttade till Gränby 2020. På den tiden kunde det enligt honom ibland vara bråkigt med folk som skrek och förde liv.
– Men det har blivit bättre. Kanske för att man satt upp bevakningskameror på husen och för att polisen ofta åker runt här, säger Matin Hamdard.
"En del säger att det är mycket kriminalitet i Gränby. Men jag tycker det är tryggt och bra för barnen här", säger Gränbybon Lyla Alhamdo.
Faktum är att UNT under arbetet med reportaget inte träffar på en enda person som tycker att det blivit sämre i Gränby de senaste åren. En av de mest positiva är Anette Edén, enhetschef på Uppsala Parkering.
– Problemen i Gränby är nollade, det har blivit lugnt och fint. Jag minns inte senast vi hade en incident där, säger hon.
En med bra koll på läget är kommunpolisen Lisa Sannervik. Hon tycker att stadsdelen är inne i en ganska lovande utveckling.
Det har blivit lugnare i Gränby men stadsdelens problem med kriminalitet är långt ifrån över, uppger kommunpolis Lisa Sannervik.
– Jämfört med för fem–sex år sedan ser vi i dag ett helt annat ordningsläge, säger hon. Flera kollegor har noterat att folk förr drog sig för att vistas utomhus och det kunde vara ganska tomt på gatorna i Gränby, men så är det inte längre.
En avgörande orsak till vändningen är enligt Lisa Sannervik att så många aktörer numera jobbar nära varandra och drar åt samma håll.
Människor med insyn lyfter fram fler förklaringar. En del säger att flera grova brottslingar, bland annat en tungt kriminellt belastad släkt, har flyttat från området. Andra nämner att Gränby blivit lugnare tack vare väktare, att det blivit bättre för att socialarbetare placerats i skolor, att föreningslivet blivit mer aktivt och mycket annat.
Åtgärderna i Gränby är av vitt skilda slag. Från upprustning av Gränbyparken till bevakningskameror på husen.
Men allt är knappast frid och fröjd. Till exempel berättar en man som bor på Albert Engströmsgatan att han stoppades av polisens avspärrningar en februarikväll i år när han skulle gå hem.
– Det låg en osäkrad handgranat nära där jag bor, berättar han. Det var mycket obehagligt.
Brottsligheten är bara ett av problemen, andra är fortsatt hög arbetslöshet och att många barn växer upp i fattiga familjer. En rapport visar att många Gränbyhushåll som höjer sina inkomster väljer att lämna området vilket gör att fattigdom och andra problem kvarstår.
Mohammed Omar går ofta till Gränbyparkens nybyggda utegym för att träna. Parken har rustats upp för 36 miljoner kronor.
Kommunpolisen Lisa Sannervik betecknar Gränby som ett fortsatt prioriterat område.
– Det finns saker att jobba med, betonar hon och nämner bland annat knarkhandel och stökiga ungdomsgäng.
Tillbaka till undersökningen från 2020 då 30 procent av de boende på "författargatorna" uppgav att det förekom vapen i området. I fjol hade siffran halverats till 15 procent. Siffran är givetvis fortfarande hög, men ändå ett tecken på att Gränby rör sig i rätt riktning.