– Det skulle kunna bli nya upplopp när som helst, säger Hilde Klasson, samordnare för stadsutveckling i Uppsala kommun.
Som UNT tidigare har berättat visar brottsstatistiken att stadsdelen Gottsunda är på väg åt rätt håll. Här inträffar bland annat färre stölder och inbrott, och färre våldsbrott med okänd gärningsman än för bara några år sedan.
Långsiktigt arbete och att olika aktörer har förbättrat sina samarbeten är några av anledningarna till att utvecklingen ser ljusare ut i Gottsunda, menar Hilde Klasson på Uppsala kommun.
– Tidigare satsade exempelvis kommunen när polisen drog ner och tvärtom. Nu har vi i stället samkört insatserna, säger hon.
Arbetet med att förbättra tryggheten intensifierades efter den ovanligt stökiga hösten 2009 som innehöll upplopp, stenkastning mot polis och bilbränder. Men arbetet började långt tidigare.
Redan 2004 startades den så kallade Gottsundaprocessen i syfte att minska utanförskapet och utveckla stadsdelen. Hilde Klasson menar att det arbetet först nu har börjat ge tydliga resultat.
– Jag tror på långsiktigt och varaktigt arbete i stället för ”kinapuffsprojekt”. Det kan ta 8–12 år innan resultaten syns, säger hon.
Flera projekt pågår just nu i Gottsunda. Det mest omfattande är förnyelsen i centrum som snart är färdig och bland annat innefattar skapandet av ett nytt kulturhus. Den här typen av arbete är viktigt för stadsdelars utveckling, men även för att visa från kommunens sida att man inte bara satsar i centrum.
– Det handlar om en satsning på flera hundra miljoner. Gottsunda är långt ifrån stadsdelen som Gud glömde, säger Hilde Klasson.
Men arbetslösheten är fortsatt hög och mycket arbete återstår ännu i Gottsunda, påpekar Klasson. Många av hyreshusen byggdes dessutom under 60–70-talet. I dag är dessa i behov av renovering.
– Många som bor i Gottsunda är låginkomsttagare. Kommer de ha råd att bo kvar om det blir höjda hyror efter renoveringen? Det blir en jätteutmaning, säger Hilde Klasson.
Hon menar att nya upplopp fortfarande skulle kunna inträffa i Gottsunda, trots allt arbete med att göra stadsdelen tryggare. Eftersom det till stor del är socioekonomiska aspekter som ligger bakom problemen krävs det politiskt insatser både på en kommunal och nationell nivå.
– Vi måste helt enkelt lösa de fördelningspolitiska orättvisorna. Det räcker inte att bygga nya fritidsgårdar.