Gott nytt år och välkommen vår

Allt eftersom gäster kommer och går och det ätbara på det persiska nyårsbordet tar slut, fylls det på med mer. Så fortsätter det 13 dagar in på det nya året.

Kian Ghavam shirazi, Ghodrat Mashaei, Fati Saberi och Shahryar Bakhshipoor övar inför en nyårsspelning.

Kian Ghavam shirazi, Ghodrat Mashaei, Fati Saberi och Shahryar Bakhshipoor övar inför en nyårsspelning.

Foto: Staffan Claesson

Uppsala2015-03-20 07:59

I år infaller det persiska nyåret­ fredagen den 20 mars. Närmare bestämt klockan 23:45 svensk tid. Men nyårsbordet dukas ­redan tisdagen innan, på eldkvällen. Då hoppar man över eldar och äter en grönsaks­omelett, koko sabzi, eller en speciell soppa med grönsaker och bönor, ash reshteh. Det berättar Fati Saberi.

– Men jag firade inte eldfesten i år. Jag jobbade till sju och sedan lagade vi mat hemma, jag och min man, ­säger hon.

Hon berättar att det nu blir år 1394 enligt persisk tideräkning.

Fati Saberi arbetar som tandsköterska och hennes man Shahryar Bakhshipoor ­undervisar i musik och arbetar som integrations­pedagog och behandlingsassistent. De bor i centrala Uppsala i  en lägenhet som doftar parfym och lyses upp av två stora kristallkronor. Det är onsdag kväll och de ska öva tillsammans med två musiker. Dagen därpå ska de uppträda på en iransk nyårsfest på Lidingö.

Fati Saberi berättar att man före och efter nyårs­afton firar med kompisar. På själva nyårsafton samlas ­familjen.

– Då brukar vi gå till den äldre generationen. Där tar vi det lugnt, pratar minnen och väntar på klockan. ­Sedan kramas och pussas vi och önskar varandra gott nytt år. De äldre­ ger presenter till de yngre. Jag får varje år från min mamma, berättar Fati Saberi som själv har en ­vuxen dotter.

Vi går igenom vad hon har dukat upp på det låga bordet intill platt-tv:n i vardags­rummet. Pistagenötter har de alltid framme. Sockerklubborna och kakorna är inte heller speciella för ­nyåret. Däremot finns det sju obligatoriska saker som börjar på bokstaven s och symboliserar sådant som hälsa, tålamod, glädje och skönhet. Det är vitlök, olika frukter, hyacinter, vinäger och kryddor. Längst bak står en avlång kruka med groddar, sabzeh. Med den önskar man en bra skörd.

Allt börjar som sagt inte på s och allt är inte ätbart, till ­exempel guldfiskarna som betyder att livet går vidare och en tjock brun bok med dikter av favoritpoeten Hafez som levde för 600 år sedan. På bordet ligger också några kokta ägg i en skål. De är målade i olika mönster.

– Äggen symboliserar att även om vi är av olika folkslag så är vi lika, förklarar Shahryar.

I Iran är det varmt. Där går man ut och har picknick med familj och vänner sista­ dagen i nyårsfirandet. Då slänger man sabzeh, groddarna, i floden.

– Här slänger jag det i  Fyris­ån, säger Shahryar.

– Nej det gör du inte alls, säger Fati och ser förskräckt ut.

Shahryar Bakhshipoor skrattar.

Nyår för iranier, ­kurder och andra

Många firar nyår nu, bland annat perser, kurder, uzbeker, tadzjiker och ­afghaner.

En vanlig persisk översättning för nyår är noruz, ­newroz på kurdiska. Det betyder ny dag, på kurdiska även ny sol. Då välkomnas ­våren. Kurder firar även kampen för frihet, för dem är 21 mars nationaldag.

Noruz infaller den 20, 21 eller 22 mars beroende på solens position över horisonten. I år är det 20 mars klockan 23:45 svensk tid. Då blir det år 1394 i den persiska kalendern. Firandet startar tisdagen före nyår och fortsätter i 13 dagar ­efter nyår.

I Uppsala anordnar Multikulturföreningen en fest på Djäknegatan 5 lördagen den 21 mars kl 19 för alla som vill fira nyår. Det blir även en stor ­kurdisk nyårsfest på Fyrishov lördag 27 mars.

Källor: Wikipedia, Mångkulturella almanackan och artiklar i UNT.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om