Ett högt surrande ljud strömmar ut till korridoren när dörrarna till föreläsningssalen i Universitetsaulan öppnas. Ut väller gymnasielärare, mitt uppe i diskussioner om vad den nya skolreformen kommer att innebära för dem. Plastförpackade kycklingwraps och burkar med kolsyrat vatten står och väntar på dem som är hungriga ute i korridoren. Köer bildas snabbt till borden med smörgåsarna samtidigt som diskussionerna fortgår. Det är Skolverket som bjudit in alla länets gymnasielärare till lärarkonferens för att berätta vad som ska ske till höstterminens start 2011. Och nu under lunchen finns tid att reflektera över vad som egentligen sagts på förmiddagen.
– Man kan lätt falla in i ett rutinmässigt beteende när det gäller betygssättning och undervisning, och det är bra att tvingas se på det hela på ett nytt sätt, säger svensk- och psykologiläraren på GUC, Mia Kurkiala, och får nickande medhåll från kollegan Lars Linell.
– Visst blir det mycket extra arbete, men jag tror att det kommer att leda till något bra. Nya reformer ingår i jobbet, säger Lars Linell, som är lärare i grafisk produktion på GUC.
Den nya betygsreformen innebär att elever betygssätts enligt skalan A, B, C, D, E eller F. Betyget A kräver något mer än dagens MVG, C motsvarar ungefär betyget VG och E motsvarar ungefär betyget G. B och D ligger någonstans däremellan och ett F ges till den som inte är godkänd. Inledningsvis är det tänkt att betygsskalan ska införas från och med åttonde klass, samma år som dagens elever får sitt första betyg. Men i framtiden vill regeringen att det införs redan i sjätte klass. I höst sätter det nya betygssystemet igång för dem som börjar årskurs ett på gymnasiet och årskurs åtta på högstadiet. De äldre årskurserna i gymnasiet fortsätter med det gamla betygssystemet tills de tar studenten. Den som går i nian i höst får det nya betygssystemet först ett år senare, när de börjar i gymnasiet.
– Det är bra med fler steg. Det är mer nyanserat och rättvisare för eleverna, säger Åsa Bahrke, lärare i svenska och engelska på Bruksgymnasiet.
– Fast det här är egentligen en tillbakagång. Precis som det var förr. Det vet jag och Åsa som har jobbat så länge nu, tillägger Christina Söderberg, även hon lärare i svenska och engelska på samma skola.
Gymnasielärarna Henrik Smedlund och Markus Holmkvist från Rosendalsgymnasiet håller med om att betygsskalan är ett steg i rätt riktning men ser även svårigheter.
– Det kommer att bli knepigare för oss att sätta betyg nu under övergångsperioden, innan man vant sig med det nya systemet. Just betygsdiskussionen elev och lärare emellan kommer inte att försvinna bara för att man byter system. De nya mellanstegen kan göra att elever som tidigare haft MVG nu i stället får ett B. Och det kommer ju att upplevas som jobbigt för dem, säger Markus Holmkvist, natur- och idrottslärare.
Många med det gamla betygssystemet är oroade över hur deras betyg ska stå sig mot de nya betygen när de söker till högskolan. Men meritvärderingen på de nya bokstavsbetygen är densamma som det nuvarande betygssystemet, A ges 20 i betygsvärde precis som MVG ges 20 och E ges 10, precis som G ges 10. Skillnaden är att ett D ger 12,5 och ett B ger 17,5, något som inte existerar i det nuvarande systemet.
– De elever som i det gamla systemet låg på betyget G plus skulle i det nya förmodligen få betyget D och på så sätt tjäna 2,5 poäng. På samma sätt kan det missgynna elever åt det andra hållet. Men eftersom det handlar om samma intervall påverkas egentligen inte intaget till högskolan mer än så, säger Peter Bohman, projektledare på Skolverkets gymnasieenhet.
I Universitetsaulans korridorer börjar surret sakta upphöra. Många gymnasielärare har travat vidare mot eftermiddagens föreläsningar på annat håll. Vårterminen kommer att betyda mycket jobb för lärarna, men översiktsbetyget för det nya betygssystemet verkar vara gott.
– Den här reformen skulle ha kommit redan 2007. Då var många av oss var redan inställda på förändring, till och med lite besvikna över att det inte skedde då. Sen finns det både för- och nackdelar med hela reformen, men just betygsskalan ser jag bara fördelar med. Fast frågar du igen om ett år så kanske jag har ett annat svar, säger Mia Kurkiala, gymnasielärare på GUC.