Att göra det i början av året är smart. Dels kommer årsbeskeden till deklarationen och de kan vara användbara i budgeten. Dels har skatter och bidrag förändrats. De sistnämnda kan ge både plus och minus i kassan.
Enligt Ylva Yngveson, chef på Institutet för privatekonomi, är det mer än var tionde hushåll som inte får pengarna att räcka till slutet av varje månad.
- Inte förrän man vet hur hushållsekonomin ser ut kan man börja förändra den. Vart tar pengarna egentligen vägen? Det rinner på snabbt när barnens fickpengar, resor, hyr-dvd, glasögon, antivirusprogram till datorn och medicin ska betalas, säger Ylva Yngveson.
En budget sätter ramarna. Du vet om du kan göra spontana inköp och du kan också styra pengar mot eventuella sparmål.
Måste man göra om budgeten varje år?
- Ja, men det blir lättare när man väl gjort det en gång. Och det varierar naturligtvis hur omfattande budgeten blir. Om man till exempel bor i hyresrätt och inte har barn så är budgeten enklare än för den med barn, hus och sommarstuga.
Har internetbankerna gjort det enklare att hålla koll på pengarna?
- Både ja och nej. Att summera sina uttag går bra men det är också lättare att glömma bort andra utgifter som inte syns på internetbanken.
Varför tror du att det tar emot att göra budget?
- Det har en tråkighetsstämpel och många tycker att det är svårt att räkna. Men använd excelprogrammet på datorn eller rutat papper och miniräknare, så går det smidigt.
Budgetguide
Vår budgetguide här intill är bra att följa. Den är utformad som en tvåstegsraket.
Genvägen är anpassad för dig som snabbt vill få ett ungefärligt grepp om ekonomin men som inte orkar lusläsa varenda räkning från i fjol.
Motorvägen passar dig som vill vara lite noggrannare. Den kan du sedan utveckla mycket mera om du vill.
Behöver du förändra din situation måste du antagligen också ta tag i de löpande vardagsutgifterna. Många småutgifter, som knappt märks i det dagliga, kan bli riktigt stora summor i slutänden.
Skriv upp alla utgifter du har över en period, gärna flera månader, så får du ett hum om vart pengarna tar vägen. Sedan är det bara att prioritera bort det onödiga.
Den här metoden passar dig som har rätt god koll, bra marginaler och betalar räkningarna på nätet.
1. Ta reda på dina fasta utgifter för året.
Titta på din internetbank hur mycket de vanliga betalningarna, autogirobetalningarna och lånedragningarna gick på förra året.
Om du har rörliga lån eller bundit lånen sent på året - lägg till en kostnad motsvarande en procent på skulden.
2. Summera siffrorna, dela med tolv, avrunda ordentligt uppåt så får du fram hur mycket du behöver sätta av för dina räkningar varje månad.
Motorvägen
För dig som vill att det ska gå fort men ändå vill veta.
1. Ta noggrant reda på alla fasta utgifter.
Hämta uppgifter i internetbanken, girokontoblocket eller pärmen med alla räkningar. Gör en uppställning per utgiftspost och uppskatta hur mycket de kan förändras i år. Summera för hela året och dela med tolv så får du fram hur mycket dina räkningar kostar varje månad.
2. Ta reda på inkomsterna.
Utgå från januari månads nettolön. Lägg till eventuella barnbidrag, bostadsbidrag och underhållsstöd.
3. Räkna fram hur mycket du har kvar efter fasta utgifter.
Avsätt sedan gärna matpengarna på ett separat konto eller livsmedelskort. Om ni är två vuxna i hushållet, varför inte ha ett konto för gemensamma utgifter som ni båda har betalkort till? Styr sparandet för semestern, ny bil, nästa jul eller annat sparmål genom automatiska överföringar till räntefond eller annat konto.
Källa: Institutet för Privatekonomi
Håll koll på skatten
Passa på att jämka din preliminära skatt så att du betalar någorlunda rätt under året. Ha annars koll på hur mycket du kommer att få i kvarskatt så att du är beredd på den extra utgiften.
- Stiger låneräntorna kan skatteuttaget bli för högt löpande under året.
- Har taxeringsvärdet höjts kan det ge kvarskatt.
- Drar du av för resor till och från jobbet med bil kan avdraget bli högre då milavdraget har höjts med en krona till 18 kronor per mil.
- Har du inkomster från andra utbetalare än din huvudarbetsgivare drar de bara 30 procent på den inkomsten. Det räcker sällan.
Källa: Institutet för Privatekonomi