Gömda oaser i Uppsala

Stadsparken och Linnéträdgården i all ära, men det finns fler sköna oaser i Uppsala för den som orkar titta längre än näsan räcker. Undangömda och, för en del, glömda platser som är väl värda ett besök. UNT tipsar om fem trivsamma tillflykter, alla på promenadavstånd från Uppsala centrum.

Christer Tannergren kopplar av med en bok i parken bakom Tripolis.

Christer Tannergren kopplar av med en bok i parken bakom Tripolis.

Foto: Staffan Claesson

Uppsala2007-08-15 20:05
Nära domkyrkan, bakom ett högt grått plank med algangrepp ligger en alldeles underbar hemlig trädgård. Dess buskar och träd dignar av frukter och bär. Porten är öppen, det är bara att gå in.

SYTTEANSKA TRÄDGÅRDEN med ingång från Valvgatan är en av stadens skönaste platser. Trädgården är stor, rymmer gräsmattor, planteringar, trädgårdsland och stora träd. Bland annat den enorma, några hundra år gamla Skytteanska linden. Dess imponerande stam har en diameter på cirka två meter. I rabatterna växer äpple- päron- plommon- och körsbärsträd med grenar översållade av frukter. Några äppelsorter är redan mogna. Även krusbärs- och vinbärsbuskarna bär osannolikt mycket bär. Stora, söta, snart övermogna, violetta krusbär och svarta och röda vinbär i glänsande klasar tynger ned grenarna.
De här buskarna ser ut att vilja bli plockade. Närmast marken är rabatterna översållade av smultronplantor.Hundratals små smultron har mognat här för länge sedan. Nu hänger de där. Brunröda, ledsna, skrumpna.
Varför bjöd ingen hit stadsbarnen på smultronkalas innan det blev försent?

SLÖJDGATAN
Lilla idylliska Slöjdgatan är söt som socker. Gatan är en del av det berömda egnahemsområde i Kåbo-Berga som ritades av stadsarkitekten Gunnar Leche och uppfördes på 1920-talet. Här är det trädgårdsstadens ideal som gäller. Pastelliga trähus, knotiga fruktträd, träplank, stockrosor och luktärter för hela slanten. Inifrån ett päronglassgrönt hus med vita knutar hörs klassisk pianomusik.
Tony Searle och Monica Ileskog promenerar förbi.
- Vi går här varje söndag. Det är så vackert, en liten idyll. Lite som i Visby, säger Tony Searle.

KÄLLPARKEN
Den rymliga Källparken i Salabackar har fått sitt namn genom Trefaldighetskällan som ligger i parkens nordöstra hörn. Tyvärr sinade källan då Salabackar bebyggdes på 1950-talet, men den har ersatts av kommunalt ledningsvatten. Källparken är en intressant utformad park och rogivande i sin vidsträckta enkelhet. I den norra delen finns en stor kulle. Kullens yttre del är idealisk för pulkåkning på vintern och kullens inre del överraskar med en amfiteater med plats för 1000 personer.

STIERNHIELMSPARKEN
Gamla kastanjeträd omgärdar Stiernhjelmsparken, Svartbäckens gröna lunga. Den består av en stor gräsplätt med en liten kulle, en hörna med bänkar och en lekdel. I lekdelen finns en lekplats och en grusplan med fotbollsmål. Några soldyrkare ligger utsträckta på gräsplätten, på lekplatsen springer några barn och i skuggan under en kastanj har Gustav Karlsson slagit sig ner på sin rollator.
- Den här parken är fin, den får ingen röra, säger han och skrattar.
Han berättar att det brukar ordnas midsommarfester här.
- Men då är jag inte med. Jag är 93 år och orkar inte dansa hambo längre.

TRIPOLISGÅRDEN
Bakom Tripolishuset på Väderkvarnsgatan finns en mysig park med många sittplatser. Låga häckar och buskar fungerar som rumsindelare i parken. I en dunge med fläderbuskar och syrenträd står ett bord med sittplatser runt om och inne på den inhägnade lekplatsen likaså. Ute i själva parkdelen finns också flera bänkar utplacerade. På en av bänkarna sitter Christer Tannergren och läser Harry Potter.
- Det är en trevlig park, lite bortglömd och lite utanför. Men det är skönt att det är lungt och att man får plats, säger han.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!