Gängkriminella i Stockholm som dömts till långa fängelsestraff för att ha gjort narkotikaaffärer med en man kallad Räven från Uppsala. Bevisningen bygger på Encrochat-material.
2020 lyckades internationell polis knäcka krypteringen i Encrochat–telefoner som använts av 10 000–tals kriminella personer runt om i världen.
Researchföretaget Acta Publica och nyhetsbyrån Siren har gått igenom alla domar i Sverige med Encrochat-bevisning fram till april 2022. I tingsrätterna handlar det om 130 domar varav tre i Uppsala.
Det Encrochat–mål i landet som haft flest tilltalade har handlagts av Uppsala tingsrätt. Det gäller det så kallade Gökboet-målet där 60 personer åtalades för bland annat narkotika, vapen och sprängmedel.
Enligt utredningen har dock endast ett fåtal av de dömda i Gökboet-ärendet använt Encrochat.
Det Encrochat-mål i Sverige som haft flest tilltalade är det så kallad Gökboet-ärendet i Uppsala. 60 personer åtalades, bland annat den 30-årige huvudmannen från Uppsala.
Drygt 300 personer i Sverige har fällts i Encrochat-mål och sammanlagt har 1 500 fängelseår utdömts.
Encrochat-domarna i riket har i snitt gett fängelse i 6 år medan 13 personer fått livstid. Den vanligaste brottskategorin är narkotika men det förekommer även bland annat mord, penningtvätt och vapenbrott.
Minst 800 Encrochat-konton har knutits till personer i Sverige.
– Vi kommer att se fler domar med Encrochat. Det är ett pågående arbete och det är preskriptionen som sätter gränsen. Det säger Måns Biörklund, vice chefsåklagare på Åklagarmyndighetens riksenhet mot internationell och organiserad brottslighet, till Siren.
Foton ur polisens utredning av Gökboet-ärendet i Uppsala. 60 personer ställdes inför rätta i målet.
Encrochat har haft enorm inverkan på brottsbekämpningen i en rad länder. I till exempel Storbritannien har polisinsatsen ”Operation Venetic”, medfört åtal mot över 1 300 personer och 6,5 ton narkotika har beslagtagits.
Tack vare Encrochat har polisen i många ärenden lyckats komma åt brottssyndikatens ledargestalter, personer som i annat fall troligen varit svåra att få fast.
Ur bevisningen mot Räven från Uppsala som på Encrochat ska ha kallat sig Foxkurdish. Räven är tvåa från vänster.
– Den stora skillnaden har varit att man har kunnat lagföra personer som inte befinner sig på brottsplatsen. De som organiserar själva narkotikasmugglingen eller beställer och samråder om mordplanerna sitter någon helt annanstans, kanske inte ens i Sverige alltid, säger Måns Biörklund till Nyhetsbyrån Siren.
Den här artikeln har uppdaterats, vissa uppgifter har ändrats den 12 september 2023.