Goda utsikter för lammköttproducenter

- Bara man räknar på det så finns det stora chanser att lyckas. Lammnäringen ses av många som den ljusaste inom lantbruket, säger Karl-Henrik Grandin.
På det familjeägda jordbruket Lilla Husby i Storvreta där han ansvarar för djuren hålls sammanlagt 50 tackor med tillhörande lamm. Knappt hälften av dem används för köttproduktion, medan de övriga är avelsdjur.
- Det efterfrågas mycket lamm i dag i butikerna, och lokalproducerad mat har fått ett väldigt uppsving på senare tid. Det handlar om färskare kött och kortare leveranser, säger Karl-Henrik Grandin.

Gården drivs helt ekologiskt även om alla formaliteter inte är klara ännu så att han kan kravmärka köttet. Men han menar att kunderna i första hand är måna om hur djuren mår och var de kommer ifrån.
Enligt en studie vid SLU i Skara är cirka 60 procent av allt lammkött vi äter i Sverige importerat. Samtidigt visar den att det finns pengar att tjäna genom att satsa på svensk lammproduktion. Framför allt om det rör sig om större fårbesättningar.
- Produktionen skulle kunna ökas kraftigt. Marknaden finns ju och konsumenterna äter hellre svenskt kött än utländskt, menar Karl-Ivar Kumm, docent vid SLU som ligger bakom undersökningen.

Enligt studien krävs det cirka 100 hektar mark för driva en lönsam besättning. För att generera en normal årslön och betala kostnaderna för byggnader krävs cirka 500 tackor. Om man inte kan samverka på olika sätt för att minska kostnaderna.
- Många av de besättningar som startats de senaste åren har varit hobbybesättningar. Och det är sällan besättningarna har fler än 25 tackor. Det finns ingen riktig tradition i Sverige för rationell lammproduktion, menar Karl-Ivar Krumm.
Han tror dock att den traditionen skulle kunna förändras och håller det inte för omöjligt att Sverige till och med skulle kunna konkurrera på världsmarknaden under rätt förutsättningar.

Karl-Henrik Grandin började sin verksamhet i liten skala redan 1989.
- Jag har länge planerat för att bygga ut verksamheten och nu kalkylerar jag för att göra det, säger han.
När han rör sig i ladugården håller sig tackorna lugna. De är vana vid honom och känner sig trygga. På sommaren när de strövar fritt blir de skyggare.
Men nu får de hålla sig inomhus tillsammans med de två månader gamla lammen som snart ska erbjudas på marknaden.

- Efterfrågan är väldigt stor runt påsk. Påsklammet har blivit mycket mer attraktivt de senaste åren än vad det varit tidigare, säger han.
Vårlammsproduktionen är också den dyraste. Eftersom tackorna inte kan lamma utomhus krävs det dubbelt så mycket plats för djuren inomhus på vintern. Ändå har vårlammen ökat på senare år i takt med efterfrågan.

Goda utsikter för lammköttproducenter

Till påsk är lammsteken extra eftertraktad i butikerna. Men trots att lammproduktion kan vara en lönsam affär är landets producenter för få enligt en aktuell studie. Karl-Henrik Grandin i Storvreta är en av dem som vågar satsa.