Goda resultat av trädgårdsterapi i Alnarp
Vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp pågår sedan några år forskning om trädgårdsterapi. Syftet är att utröna om terapin påverkar rehabiliteringsprocessen hos långtidssjukskrivna. Hittills är resultaten goda.
Professor Patrik Grahn leder forskningen vid terapiträdgården i Alnarp.
Foto: Agneta Borg Nilsson
Hittills visar resultatet att drygt 70 procent av de som i 12 veckor behandlats helt eller delvis har kunnat lämna långtidssjukskrivningen. De har exempelvis börjat ett nytt jobb på hel- eller deltid, alternativ återupptagit sina studier.
Undersökningen visar också att de som fortfarande är kvar i långtidssjukskrivning har bättre hälsa efter behandlingen än innan terapin påbörjades.
Nästan inga återfall
- Vi gör uppföljningar minst en gång per år. I stort ingen har återfallit i tidigare symtom. Det är vi mycket stolta över, säger Patrik Grahn, professor och koordinator för terapiträdgården i Alnarp.
Arbetsredskapet utgörs av en två hektar stor trädgård med skilda rum för olika sysslor och samtal. Här finns växthus, vinterträdgård, snickarbod, hönshus och får.
Personalen består bland annat av arbetsterapeuter, sjukgymnaster och landskapsarkitekter. Verksamheten bedrivs i samarbete med medicinska fakulteten vid Lunds universitet.
Rik miljöupplevelse
Hypotesen som driver forskarna är att kontakten med naturen ger en rik miljöupplevelse som inte ställer krav. En miljö som stimulerar och sätter igång läkande processer, som ger sinnesintegration och vila. Därigenom stimuleras neurogenes i hjärnans hippocampus, tillväxt och reparation av skadade partier i hjärnan påbörjas.
Enligt Patrik Grahn har andra forskare påvisat samma positiva effekt på skadade råttor som vistats i en berikande miljö.
I sommar ska en utvärdering av hela verksamheten presenteras. Utvärderingen bygger bland annat på djupintervjuer och självskattningstester med samtliga personer som deltagit i terapin sedan starten.
SLU i Alnarp har kommit längst när det gäller forskning om trädgårdsterapi. Liknande forskning pågår bland annat vid Mittuniversitetet i Östersund och regionsjukhuset i Umeå. Några dokumenterade resultat från den forskningen finns ännu inte.
Naturlig del i vården
Patrik Grahn tror att trädgårdsterapi kommer att bli en naturlig del av framtidens hälso- och sjukvård. Kravet på evidens anser han vara uppfyllt.
- Begreppet evidens förändras med tiden. Trädgårdsterapi har samma evidens som sjukgymnastik och arbetsterapi som båda accepteras inom vården, säger Patrik Grahn.
Under 2003 och 2004 gjordes en sammanställning av all litteratur som publicerats om trädgårdsterapi eller natur i vården. Det blev sammanlagt 116 referenser.
En av forskarna bakom studien var Ingrid Söderback vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet. Med studien som underlag var tanken att forskarna skulle gå vidare och studera om trädgårdsterapi har någon evidens, något bevisvärde grundat på vetenskap.
Av olika skäl blev det aldrig någon fortsättning, något som Ingrid Söderback beklagar. Nu gläds hon över att forskningen äntligen kommit igång.
Ingen utvärdering
- Med några få undantag från England och USA har terapin aldrig utvärderats. Även om det finns teorier om dess värde saknas evidens, säger Ingrid Söderback och tillägger:
- Vi kommer aldrig att få veta om trädgårdsterapi har någon evidens om vi inte börjar testa, men det måste göras vetenskapligt och det är viktigt att följa upp resultaten över tid, säger hon.
Så jobbar vi med nyheter