Lisa och Martin har separerat och har tillsammans barnen Bianca, 14 år, och Eddie, 10 år. Lisa har ett nytt förhållande med Patrik som i sin tur är separerad från Katja. Katja och Patrik har en 10-årig son, William, som bor varannan vecka hos sina respektive föräldrar.
Lisa och Martin har också gemensam vårdnad om barnen som bor hos dem växelvis. Martin bor hemma hos sin mamma och hennes väninna Gugge. Lisa och Patrik går i parterapi hos Jan och Ylva, som också är ett par och har en vuxen 24-årig dotter som inte flyttat hemifrån.
Verkar det krångligt? Jo, bonusfamiljer kan bli lite röriga. Persongalleriet i SVT:s nya tv-serie ”Bonusfamiljen” är ändå inte speciellt stort. Först och främst får vi följa Lisas och Patriks hårda jobb att skapa en ny fungerande familj, med egna barn och bonusbarn. Ena veckan är de ett nyförälskat par, den andra veckan bor de tre barnen hos dem i villan i Sundbyberg.
I dramakomedins första avsnitt har Lisa och Patrik varit tillsammans ett halvår och redan flyttat ihop. Kanske är det deras första misstag?
Frågan går till Uppsala kommuns tre familjerådgivare Carin Olin, Marita Linder och Lars Kohlen som UNT träffar i familjerådgivningens lokaler, som ligger på andra våningen mitt på gågatan i centrala Uppsala.
– Det är många par som är lite förhastade eftersom de är uppfyllda av förälskelse. Det är ju inte av elakhet, utan de känner bara att ”oj, jag MÅSTE vara med den här personen”, säger Carin Olin.
Lars Kohlen är den av kommunens nuvarande familjerådgivare som har jobbat längst. Sedan han började för 20 år sedan har attityderna till skilsmässor och ombildade familjer förändrats. Att skilja sig och dra igång ett nytt familjebygge är inte längre lika laddat och Lars och kollegerna är tydliga med att de tycker att det är bra. Känslan av skam och tabu är borta och överlag finns det en större insikt om den relationsproblematik som finns i alla familjetyper.
De är också alla överrens om att Lisa och Patrik visar mognad som går i parterapi i förbyggande syfte. Men det kan uppstå problem om man flyttar ihop för tidigt, speciellt för barnen. Att barnen så snart efter föräldrarnas skilsmässa blir introducerade för en ny person kan skapa konflikter.
– Om skilsmässan är ganska ny är barnen upptagna av sorg och de har kanske inte heller vant sig vid att bo varannan vecka hos föräldrarna. Om den andra föräldern också är i sorg blir barnets lojalitetskonflikt ännu värre. Det är då barnet får ont i magen när det åker från den ena till den andra, säger Carin Olin.
Tv-seriens Lisa och Patrik flyttar ihop efter att ha varit tillsammans ett halvår. Hur vet man vad som är för snabbt?
– Det är jättesvårt att säga. När föräldrar separerar så tar det ju tid för barnen att anpassa sig till det. I början bor många föräldrar själva växelvis under en tillfällig period och då märker de hur besvärligt det är. Jag tror att de föräldrarna har större förståelse för hur det är för barnen, säger Carin Olin.
Föräldrarna behöver också fundera på hur många förändringar som måste ske på en gång.
– Det måste vara otroligt tufft för ett barn om det samtidigt blir separation mellan föräldrarna, introducering av en eller flera nya personer, bonussyskon, en ny bostad, ny skola och nya kompisar, säger Marita Linder.
I en scen i det första avsnittet av ”Bonusfamiljen” får Patrik ett mess från sitt ex Katja. Han suckar uppgivet och Lisa undrar varför.
”Det är bara Katja som ser till så att det blir lite fel inför lämningen så att det blir jobbigt för andra människor”, blir svaret.
Carin Olin känner igen problemet. Det är inte helt ovanligt att par som söker hjälp hos familjerådgivningen har djupa konflikter med sina expartners.
– Vissa vägrar byta veckor med varandra, bara för att jävlas, berättar hon.
När ena föräldern är lämnad och mitt i ett sorgearbete måste hen ändå kunna lyfta sig ur den konflikten och försöka se föräldraskapet, menar Lars Kohlen.
– Det är jätteviktigt att man får hjälp med det så att man tar sig i kragen, säger han.
Det kan vara väldigt svårt. Det är lätt att tappa bort barnfokuset och glömma att det är barnen som får betala det högsta priset för föräldrarnas konflikter.
När det gäller relationen till sin nya partners barn, alltså bonusbarnen, bör man som vuxen fundera kring vilket mandat man har. I "Bonusfamiljen" har Patrik svårt att komma överrens med Lisas son Eddie. I de första avsnitten är bråken och irritationen ständigt närvarande.
– Det är inte alls ovanligt att man går in i föräldrarollen och försöker uppfostra bonusbarnen. Mitt råd är: gör inte det! säger Marita Linder bestämt.
– Däremot så måste man ta ansvar för att bygga en relation till sin partners barn. Även om man inte får en funktion som förälder så har man ett vuxenansvar gentemot barnen, säger Carin Olin.
En annan fälla är att man som bonusförälder kan anstränga sig för hårt, så att det alltid ska hända något kul med bonusbarnen.
– Det är ju bra om man bjuder till och försöker lära känna sina bonusbarn och hittar på någonting ihop. Men det får ju inte bara vara för att man vill ställa sig in, utan det måste handla om att man vill bygga en genuin och vettig relation som håller i längden, säger Marita Linder.
LÄS MER: En serie om bonusfamiljens himmel och helvete
LÄS MER: Så får ni det att funka
Ett dilemma för många är när uppfostringskulturerna skiljer sig åt. I en bonusfamilj möts inte bara normerna som paret har med sig från uppväxten, utan i ryggsäcken finns också den egna erfarenheten som förälder. Något som ibland inte märks förrän den nya familjen ombildas.
– I det här fallet har kanske Patrik en relation till sin son som Lisa ifrågasätter. Synen på barnuppfostran och familjens regler kan bli en krock, säger Carin Olin.
Olika åsikter på barnuppfostran kan skapa problem i alla familjer. Samtidigt menar Lars Kohlen att attraktionen i ett förhållande ofta bygger på olikheter och att det inte måste finnas en samsyn kring alla detaljer. Men mycket är vunnet om bonusföräldrarna respekterar och accepterar varandras olika stilar och låter sin partners relation till bonusbarnen växa fram utan att blanda sig i i onödan.
När det gäller barnen i tv-serien ser Lars Kohlen möjligheter till nya relationer som just kan bli en bonus med den nya familjekonstellationen.
– Killarna är till exempel i samma ålder och de kan ju bli jättebra kompisar, säger han.
Redan i trailern till "Bonusfamiljen" avslöjas att Lisa är gravid. Så frågan är vad får Lisa och Patrik för råd om de kommer till familjerådgivningen och berättar att de ska skaffa barn ihop?
– Mitt råd är att de funderar på vad som kan tänkas bli bekymmersamt kring föräldraskapet. Det här paret har ju inte blivit föräldrar ihop tidigare, säger Marit Linder.
Carin Olin menar att det är stor skillnad att huxflux bli småbarnsföräldrar när man har vant sig vid att ha större barn.
– Hur ska man räcka till när man varit vaken i tre nätter med kolikbarnet? Man ska också hinna med att vara stöd till de äldre barnen. Så måste man också våga tänka, säger hon och tycker att man bör försöka hitta sätt att hjälpa varandra i en sådan situation.
– Finns det släkt eller andra som också kan hjälpa till? Inte med det nyfödda barnet utan också för att kompensera de större barnen och hitta avlastning för den nya familjen. I synnerhet i Uppsala är det många som inte har sina nätverk i närheten. Många har pluggat här och har sina släktingar på andra ställen.
Men det går att skapa nya nätverk, menar familjerådgivarna. Kanske kan man fråga en granne eller prata med någon annan förälder på förskolan, föreslår de.
– Många är obekväma med att be om hjälp. Vi är så präglade av att vi ska klara oss själva. Men en familj behöver ju alltid hjälp av andra, säger Marita Linder.
Sedan finns ju många allmänna frågor kring att leva tillsammans som inte bara gäller bonusfamiljer. I "Bonusfamiljen" är det tydligt att Lisa och Patrik är medvetna om riskerna i familjeprojektet. De gör så klart en massa fel, men pratar också mycket med varandra och om sina roller. Med humor, värme och en hel del dramatik skildras deras nyförälskelse och kampen för att bygga ett lyckligt hem för alla.
Så hur ska Lisa och Patrik hålla kärleken vid liv när de blir småbarnsföräldrar igen?
– Jag brukar säga att receptet är att vara med varandra minst 20 minuter per dag och då vara närvarande och skärmfri. Vad man fyller det med spelar mindre roll, men det blir en stund som man kan mötas. På så sätt hamnar man inte i läget att man undviker varandra och tar varandra för givna, säger Lars Kohlen.
Uppsala kommuns tre familjerådgivare beskriver småbarnstiden som riskabel och att det är jätteviktigt att paret ger varandra egen tid. Ett råd är att inte bara slita på barnvakten när det händer något viktigt, utan också för sådant som göder själva parrelationen.
– Ja, vissa säger att de bara har barnvakt när de går till familjerådgivningen, säger Carin Olin med ett snett leende.