Det är inte mer än cirka tio meter mellan de två kaféerna på Svartbäcksgatan som delar namn. Och bara för att klargöra en gång för alla, så är det Cafe Linné Konstantina som ligger till höger och Café Linné Hörnan till vänster, om du står med näsan ner mot ån.
– Jag tycker bara att det är bra med konkurrensen på gatan och det finns ju många restauranger runt omkring. Då kommer det bara mer folk, säger Hristos Butzias, som äger Café Linné Konstantina.
Men namnförvirringen då? Båda fiken heter ju nästan samma sak.
– Jag ser det inte som något problem, men det kan väl hända att det kommer in någon här som har beställt en tårta på Hörnan eftersom våra namn är så lika. Det är inte värre än att hänvisa dem till rätt ställe, säger Hristos Butzias.
Men om vi snackar goda grannar så är det inte kaféet mitt emot som står Konstantina närmast.
– Vi har bakdörren precis bredvid restaurang Basilico, så om vi saknar en liter mjölk eller växel brukar vi gå till dem, och tvärtom. Men jag skulle säga att alla våra grannar är goda, säger Hristos Butzias.
Men lite problem finns det ändå med de snarlika namnen om du frågar på andra sidan gränden.
– De flesta tror ju att det är samma ägare, och det kan man ju förstå när vi är så lika, säger Chemme Koluman som jobbar på Café Linné Hörnan.
Och visst märks konkurrenssittuationen mellan fiken av.
– Som till exempel när vi gjorde en uteservering för några somrar sedan, så hade de en likadan året efter. Ibland hamnade ju våra gäster på deras sida och tvärtom, och då försvann ju en del disk till fel ställe, säger Chemme Koluman.
I somras flyttade sportbarskedjan Allstar in på Vaksalagatan 10, och visst har etablerade O’learys känt av konkurrensen från de nya grannarna.
– Det är väldigt många som påtalar likheterna och det är väl lite hat-kärlek så där. Jag tycker det är bra med konkurrens, så att man håller sig på tårna. Samtidigt kan jag ju känna att de har ett snarlikt koncept och vi tävlar om samma kunder, säger Erik Pettersson på O'learys.
Men Joseph Lahyani, som är en av ägarna på Allstar, håller inte riktigt med om att ställena liknar varandra så mycket.
– Om du kommer hit och tittar så ser det ju inte direkt ut som på O’Learys. Vi har en helt annan stil och lockar också lite andra gäster, så jag tycker att vi kompletterar varandra bra, säger Joseph Lahyani.
Så det är en liten annan nisch, menar du?
– Alltså, vi är ju i huvudsak en sportbar, men jag tror att vi har fler gäster som bara kommer hit för att äta en vanlig middag, och sen kör vi ju nattklubb numera. Jag tror att vi har fler tjejer också, säger Joseph Lahyani.
– Man ska komma ihåg att det är gästerna som tjänar på konkurrens, och det är ju trots allt för dem som vi jobbar.
Tahir Bimai, som jobbar på Mygyros, gillar sina grannar på Kebab City strax intill.
– Vi känner varandra och de är också kurder precis som vi. Vi konkurrerar inte tycker jag, utan vi brukar låna grejer av varandra om någonting är slut och så, säger Tahir Bimai.
Men nog har de sina hemligheter för varandra.
– Receptet på vår sås är hemlig, så det får de inte. Men jag tror inte att vi skulle få deras heller, om vi hade velat det, säger Tahir Bimai.
På Kebab City är tongångarna desamma.
– Mygyros, skämtar du. Vi har ju typ växt upp ihop, så det är ingen konkurrens. Dessutom har ju vi nöt och de har fläsk, så det blir lite olika menyer, säger Suleyman Dogan på Kebab City.
Kollegan Tahir Akan, fyller i.
– Alla vet ju att båda vi ligger här och sen väljer de bara stället med minst kö, så det är bara bra att de också ligger här, säger han.