Det framgår av en doktorsavhandling av Kasper Andersen, hjärtläkare vid Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet.
– Den något ökade risken för vissa mindre farliga rubbningar av hjärtrytmen vid långvarig uthållighetsträning balanseras dock mer än väl av de positiva effekterna på hjärt-kärlhälsan i stort som träningen ger, säger han.
I en av delstudierna i avhandlingen har Kasper Andersen utnyttjat uppgifter om kondition och muskelstyrka från den militära mönstringen i 18-årsåldern för att undersöka detta.
Med hjälp av olika hälsoregister har Kasper Andersen i en av delstudierna i avhandlingen kunnat följa 1,26 miljoner män från tidpunkten för den militära mönstringen till som längst 56 års ålder. Under uppföljningstiden lades 26 000 av männen in på sjukhus för hjärtinfarkt, stroke eller någon annan kärlsjukdom. 17 000 utvecklade någon hjärt-rytmrubbning.
En analys av vilka som hade insjuknat visade flera samband mellan uppgifterna om kondition och muskelstyrka från de fysiska testerna vid mönstringen och risken för hjärt-kärlsjuklighet senare i livet.
– Ju bättre kondition och muskelstyrka vid mönstringen, desto lägre var risken för att insjukna i hjärtinfarkt, stroke och andra kärlsjukdomar under uppföljningstiden. Skyddseffekten av god kondition var dock något större än skyddseffekten av god muskelstyrka, säger Kasper Andersen.
Sedan tidigare är det känt att elitidrottsmän inom uthållighetssporter oftare än vardagsmotionärer får rubbningar i hjärtrytmen. Denna ”biverkan” sågs också i uppföljningen av de 1,26 miljoner männen i mönstringsstudien. Både männen som hade den bästa och männen som hade den sämsta konditionen vid mönstringen utvecklade oftare någon hjärtrytmrubbning än resten av männen i studien.
– Överrisken för rytmrubbningar kopplad till god kondition och uthållighetsträning gällde dock inte de allvarligaste formerna av hjärtarytmier och påverkade inte heller risken för annan hjärt-kärlsjuklighet negativt, säger Kasper Andersen.
För männen med den bästa muskelstyrkan var risken för hjärt-rytmrubbningar lägre än för männen med svagare muskelstyrka.
Enligt flera andra studier grundläggs motionsvanor ofta tidigt i livet och följer sedan med upp i högre åldrar.
– Ska jag utifrån mina och andra forskares resultat ge några råd blir de att vara så fysiskt aktiv som möjligt, gärna med en kombination av både uthållighets- och muskelträning. Det är aldrig försent att börja motionerna, men bäst ur hälsosynpunkt är förmodligen att vara fysiskt aktiv genom hela livet, säger Kasper Andersen.