God beredskap för fågelinfluensa
Häromdagen var SVT:s Rapport på besök, dagen efter tidningen Metro, och i dag UNT. Vad alla vill veta är: har Sverige beredskap för ett fågelinfluensautbrott?
Den här synen kommer att möta de burfåglar som möjligen får besök av en veterinär utrustad för att ta hand influensasmittade fåglar.
Foto: Rolf Hamilton
Den säger professor Marianne Elvander vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, i Uppsala. Hon är av regeringen helt nyutnämnd statsepizootolog. Som sådan är hon smittskyddsansvarig i Sverige och den som ska larma när ett fall av fågelinfluensan har upptäckts.
— Mitt ansvar är att upprätthålla beredskapen här. Vårt arbete är att vara beredda och vi höjer inte beredskapen på grund av fågelinfluensan. Däremot ökar medvetenheten i samhället vilket gör att trycket hos oss också ökar, säger Marianne Elvander.
Utbrottet av mul- och klövsjuka i Storbritannien 2001 visade på behovet av ständigt hög beredskap.
— Som en del av våra rutiner har vi haft särskilda övningar för att hantera både fågelinfluensa och mul- och klövsjukan. Man måste kunna göra saker snabbt och i rätt ordning, säger Marianne Elvander.
Händelseutvecklingen i Turkiet har medfört en intensiv mediebevakning av det som rör fågelinfluensan, därav veckans besök på SVA. Men jämfört med i höstas, då smittan påträffades i Ryssland, är läget ändå lugnt. Döda änder från Eskilstuna analyserades vid SVA och blev förstasidesstoff.
— Medierapporteringen har blivit mer nyanserad nu. Det finns mer kunskap bakom, säger Marianne Elvander.
Omedelbar kontakt
Skulle ett test på SVA påvisa förekomst av fågelinfluensa i Sverige tas omedelbart kontakt med Jordbruksverket, som därefter styr arbetet. De kontaktar i sin tur länsveterinären som åker till den gård där fågeln kommer ifrån, om det handlar om en tamfågel. Med sig tar veterinären den färdigpackade provtagingsväska som finns på länsstyrelserna. I utrustningen vid larm om fågelinfluensa ingår glasögon och skyddsmask, vilket alla väskor kompletterats med. Väskan packas i enlighet med regelverk från arbetsmiljöverket och EU, samt enligt internationella transportföreskrifter.
Andra aktörer vid en smitta är socialstyrelsen och Smittskyddsinstitutet, som får en central roll om influensan sprider sig till människan.
Flyttfåglar
Hur stor är då risken för att en smittad fågel ska dyka upp i Sverige?
— Finns det många smittade fåglar vid till exempel Nildeltat ökar förstås riken för att influensan kommer när flyttfåglarna anländer i vår, säger Ulla Carlsson, sektionschef på avdelningen för sjukdomskontroll.
Men förutsättningarna för att en människa eller att många tamfåglar sedan ska smittas är helt annorlunda i Sverige jämfört med i Turkiet.
— Vi har ett helt annat förhållande till våra djur och har en annan struktur på vår djurhållning. Vi har djuren inomhus och har redan ett stor smittskyddstänkande, och gårdarna ligger inte tätt, säger Marianne Elvander.
Daglig uppdatering
Avdelningen håller sig dagligen uppdaterad mot organ som Världshälsoorganisationen och EU för att hänga med i den senaste utvecklingen. En gång i veckan eller oftare samlas hela avdelningen för avstämning.
Vad krävs för att ni ska höja intensiteten i arbetet och beredskapen ett snäpp?
— Ett positivt test från Sverige. Då drar hela organisationen i gång, säger Marianne Elvander.
Det är du som är ansvarig för att slå larm. Hur känns det?
— Det är ett stort ansvar, men jag är trygg med att vår organisation fungerar, säger hon.
Så jobbar vi med nyheter