Gården har funnits längre än de flesta och är i samma storlek som Stora torget. Före detta ärkebiskopen Anders Wejryd visar UNT runt i huvudbyggnaden.
Utanför murarna är ärkebiskopsgården inte särskilt iögonfallande. Baksidan på huvudbyggnaden sträcker sig längs den smala och branta Biskopsgatan upp mot Universitetshuset. Först inne på gården inser man att det är ett stort stenhus med höjd och bredd. 300 år gammalt.
– Det är ganska härligt att bo i ett stort, flott och rymligt hus som ingen hakar upp sig på, säger ärkebiskop Anders Wejryd som visade UNT runt medan han fortfarande bodde i huset.
Ärkebiskopsgården består av fyra stenbyggnader och en stor trädgård. Stora delar av huvudbyggnaden används för representation men tredje våningen har genom århundraden varit bostad för åtskilliga ärkebiskopar.
Anders Wejryd växte upp på en prästgård och har känt sig hemma i miljön.
– Det här är inte bara en bostad. Det är en levande miljö. Ett sånt här hus ska vara ett arbetsredskap för möten mellan människor som annars inte skulle ha träffats.
Den privata våningen består av mer än 300 kvadratmeter med rum i fil. Det är trägolv genomgående och högt i tak. I norra delen av huset ligger det stora arbetsrummet med stora fönster och inbyggda bokhyllor från Nathan Söderbloms tid. Härifrån har både han och Anders Wejryd kunnat se Universitetshuset, Gustavianum, domkyrkan och slottet.
I södra änden finns en stor balkong med fri utsikt mot universitetshuset. Nedanför ligger en stor trädgård som används både privat och vid representation.
På vinden bodde Nathan Söderbloms sekreterare Gerda Rodling. Rummet är numera omgjort och vinden står oinredd, men en blytung staty av Nathan Söderbloms huvud har man tagit vara på.
– Vi använder den som dörrstopp, säger Anders Wejryd och gör ett tungt lyft när dörren ska stängas.
Vi tar oss ner igen via en ekande stentrappa, där sitter fortfarande ledningar som med gaslyktor belyste huset fram till början av 1900-talet. På källarplan når vi rummet som härrör från ett domprosthus på 1300-talet. Ett par rejäla ekdörrar med stora lås daterar han till 1600-tal.
– Och så kom de och drog de här rören rakt igenom! Det tycker jag är lite synd, säger Anders Wejryd och pekar på ett rör i taket med texten "varmvatten cirkulation".
Han visar även flyglarna på gården. De är från sent 1700-tal och användes för matlagning och tjänstefolk. Stallet är bredare än huvudbyggnaden och har kvar sina stora portar. Det är inte mycket invändigt som minner om 1700-talet, men på en vägg i kontorslandskapet har hästarnas träskyltar sparats med namn som An-Marie, Dansa och Princip.
Utanför stallet står ett fordons registreringsnummer skrivet på väggen. Kanske blir det ett framtida minnesobjekt över vår tids hästkrafter.