Glöm det du lärde i biologin

Den gamla skolbokssanningen att en lav består av en svamp och en alg som lever i symbios stämmer inte. Många lavar innehåller mer än en svamp.

Varggift. En av lavarna som visats innehålla mer än en svamp är den rödlistade  Varglaven, som innehåller nervgiftet valpurinsyra. Laven ska ha fått sitt namn av att den, uppblandad i mat som lades ut i skogen, användes för att döda vargar.

Varggift. En av lavarna som visats innehålla mer än en svamp är den rödlistade Varglaven, som innehåller nervgiftet valpurinsyra. Laven ska ha fått sitt namn av att den, uppblandad i mat som lades ut i skogen, användes för att döda vargar.

Foto: Tim Wheeler

Uppsala2016-07-21 20:02

Det visar forskare vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet tillsammans med kolleger vid universitet i Österrike och USA i en studie som publiceras i den ledande vetenskapstidskriften Science.

– Det känns fantastiskt att få vara med om en upptäckt som förändrar synen på vad en lav egentligen är. Den kommer att leda till att det som står om lavar i läroböcker och uppslagsverk över hela världen måste skrivas om, säger Veera Tuovinen, doktorand vid Uppsala universitet och SLU.

Under generationer har skolelever på biologilektioner fått lära sig att lavar består av en alg och en svamp, nästan alltid från den stora svampgruppen sporsäcksvampar.

Det var också vad forskarna trodde när de med gentekniska metoder började undersöka lavarna talltagel och olivtalltagel, som trots att de innehåller exakt samma sporsäcksvamp och alg är mycket olika varandra. Talltagel går att äta, men att dryga ut kosten med olivtalltagel är livsfarligt eftersom den innehåller nervgiftet vulpinsyra.

Helt överraskande upptäckte forskarna i extrakt från dessa lavar även arvsmassa från en tidigare okänd svamp från en helt annan svampgrupp, som heter basidiesvampar.

– Enda skillnaden mellan talltagel och olivtalltagel verkar vara just hur mycket laven innehåller av denna tidigare okända basidiesvamp, säger Veera Tuovinen.

Upptäckten var inte bara ett udda fynd. Samma typ av basidiesvampar – som forskarna döpt till Cyphobasidiales – visade sig vara vanlig även hos andra lavar.

– Vi har hittat Cyphobasidiales i lavar över hela världen och på alla kontinenter, inklusive Antarktis. Cyphobasidiales finns även i många lavar i Sverige, till exempel blåslav, garnlav och varglav, säger Veera Tuovinen.

Genetiska analyser av lavextrakt kan inte visa var i laven den nyupptäckta svamptypen finns, men med avancerad specialmikroskopi har Veera Tuovinen och hennes kolleger lyckats lokalisera den till den yttersta delen av laven, barken.

– Trots att den kan ses med ett vanligt mikroskop har forskare tidigare trott att det som alltså är en helt annan svamptyp bara varit varianter av sporsäcksvampen i laven, säger Veera Tuovinen.

Forskarna ser upptäckten av Cyphobasidiales som startpunkten för en helt ny fas i forskningen kring lavar.

– Ännu vet vi mycket litet om vilka roller denna nyupptäckta svampkomponent spelar i symbiosen, huruvida den ansvarar för att bygga upp barken samt tillverkning av valpurinsyra och andra unika lavsubstanser som skydd mot yttre angrepp, säger Veera Tuovinen.

Fakta Klarar livet i alla miljöer

Lavar har funnits under många miljoner år och är det mest kända exemplet på hur olika organismer lever i symbios och drar nytta av varandra.

Lavar finns över hela jorden och i miljöer där alg- eller svampkomponenterna i dem omöjligen skulle klara sig på egen hand, som i heta öknar eller det frusna Antarktis.

Trots att lavar består av olika organismer indelas de i arter, vanligtvis utifrån svampkomponenten i dem. Indelningen blir svårare med upptäckten att en lav kan innehålla olika svampar.

Man känner i dag till 13 500 arter av lavar, varav drygt 2 000 finns i Sverige.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om