I Storbritannien finns en tydlig splittring mellan geografiska områden som utvecklats och mått bra och andra som inte hämtat sig sedan krisåren på 80-talet.
– De sistnämnda röstade för en förändring genom att säga ja till brexit, även om man kanske inte stöttade de politiska detaljerna. I kampanjen sades att det skulle leda till en stor förändring. De här gifte sig också med rasistiska och främlingsfientliga strömningar i valet.
Så lyder Enköpingsbon och regionpolitikern Neil Ormerods analys av det brittiska folkets beslut 2016 att lämna EU. Själv fick han som boende utanför Storbritannien i mer än 15 år inte rösta.
– Ändå är det en av de grupper som berörs mest av brexit. Jag tycker att vi behandlats bedrövligt. Mitt svenska medborgarskap är jag glad för i dag, säger han.
Varför då?
– För att osäkerheten för utlandsbritter är väldigt stor nu, inte minst om det blir brexit helt utan ett avtal med EU. Jag blev svensk medborgare redan 2011, men många skaffade svenskt medborgarskap efter brexitomröstningen. Det var väldigt klokt.
Givet att Neil Ormerod själv är politiskt engagerad är det kanske inte förvånande att han dagligen informerar sig om brexitläget och de senaste utspelen från Theresa May, Jeremy Corbyn eller EU.
– Jag läser mycket tidningar och andra medier och pratar med vänner och familj för att hålla mig informerad. Men läget är väldigt oklart nu, säger han.
Fram till i fredags trodde han på en ny folkomröstning, men inte längre.
– För få har skrivit under namnlistorna som vill ha en omröstning. Jag tror på någon slags kompromiss till slut, att de längst till höger i tories till sist ställer upp bakom Theresa May.
Hur djup är splittringen i Storbritannien?
– Djup. För vissa är det upprört vänner och bekanta emellan. Och en till folkomröstning skulle öka klyftorna i landet ytterligare. Jag tror att det skulle bli en väldigt populistisk valkampanj. Jag är själv ambivalent i EU-frågan och väljer att vara tyst i bland, säger han och skrattar.
Inom Neil Ormerods eget parti i Sverige, Vänsterpartiet, pågår en diskussion om synen på EU-medlemsskapet.
Hur har den diskussionen varit, tycker du?
– Bra. Nu har vi bestämt att vi inte ska driva frågan om EU-utträdet i valrörelsen eftersom det i så fall skulle vara en fråga för riksdagen. För egen del tänker jag att Sverige skulle kunna gå ur EU, men det skulle inte ändra på Europapolitiken och det är den som måste ändras. Så ett svenskt utträde är inte det viktiga för mig, det viktiga är ett jämlikt Europa, mellan och inom medlemsländerna.
I Sverige har diskussionen om Brexit ofta varit för ytlig, tycker han.
– Är inte engelsmännen bra knasiga? Ungefär på den nivån har det varit. För lite har handlat om hur vi i Sverige berörs av att exempelvis ett stort land utan euro försvinner ur EU. Utan Storbritannien kommer euroländerna dominera kraftigt. Och Storbritannien är Mälardalens största handelspartner - hur kommer det att påverkas av en brexit? Sådana frågor tycker jag har missats, och det vore bra om sådant belystes inför EU-valet.