Gigantisk satsning på Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhusets lokaler håller inte måttet. Byggnaderna måste anpassas efter dagens och morgondagens behov om Akademiska även i fortsättning ska vara ett av de ledande sjukhusen i landet. En gigantisk tillbyggnad står nu för dörren. Kostnad: ca 2-3 miljarder.
Akademiska sjukhuset är ungefär lika stort som 80 fotbollsplaner. Merparten av byggnaderna uppfördes på 1960 och- 70-talet. Många tekniska installationer är i dag uttjänta och i behov av upprustning alternativt bytas ut i sin helhet.
Miljöskadade lokaler, så kallade sjuka hus, är ytterligare ett bekymmer. De flesta av dem finns vid Ulleråker, men även fastigheter på sjukhusområdet har drabbats av fukt- och mögelskador.
Flera byggnader har dessutom fallit för åldersstrecket. Det är inte längre möjligt att justera vare sig temperatur eller luftflöden.
Det hör också till bilden att Arbetsmiljöverket har genomfört en rad inspektioner vid Akademiska sjukhuset som resulterat i mängder av påpekanden beträffande brister i arbetsmiljön, exempelvis trånga och mörka utrymmen.
Fastigheternas styr- och övervakningssystem har sedan de infördes etappvis byggts om och kompletterats. I dag finns system från flera olika leverantörer vilket resulterat i att systemen inte kan kommunicera med varandra. Huvudsystemet använder datorer som sedan flera år tillbaka saknar support. Därmed finns en stor risk för problem när funktioner efter ett eventuellt datorhaveri ska återställas.
Landstingsservice ansvarar för fastigheterna inom Uppsala läns landsting och har tillsammans med sjukhusledningen och landstingets beställarorganisation tagit fram en utvecklingsplan för Akademiska sjukhuset.
- Vi lever på en konkurrensutsatt marknad. Ska Akademiska sjukhuset även i fortsättningen vara en av landets fyra ledande sjukhus måste lokalerna anpassas för dagens och morgondagens moderna sjukvård, säger Erik Hemmingsson, sjukhusdirektör vid Akademiska sjukhuset.
Det har funnits två alternativ att ta ställning till:
Alternativ 1. Att fortsätta som hittills, det vill säga ombyggnad, tillbyggnad och underhåll av befintliga fastigheter.
Alternativ 2. En stor tillbyggnad som löser behovet av både strukturförändringar inom sjukvården och evakueringslokaler på sjukhusområdet.
Av flera skäl har arbetsgruppen fastnat för det andra alternativet.
- Vi löser inte de grundläggande problemen genom att bygga om och göra underhåll på redan befintliga fastigheter. Även om lokalerna rustas kommer de inte att motsvara de krav som verksamheterna ställer idag, än mindre kommer de att motsvara morgondagens krav, säger Tommy Lenberg, förvaltningsdirektör vid Landstingsservice.
Han tänker bland annat på hygienstandard, våningshöjder, belysning, arbetsmiljö och närheten till andra verksamheter inom vården som forskning och utbildning.
En upprustning av befintliga lokaler skulle dessutom resultera i svåra störningar för sjukvården.
- Det kostar att stänga pågående sjukvårdsproduktion. Det klarar vi inte av. Enbart en upprustning av lokalerna skulle medföra oacceptabla störningar får både vården och forskningen, säger Erik Hemmingsson och tillägger:
- Vi står inför ett vägval där vi föreslår att bygga nytt. Det ger oss bättre förutsättningar att ta hand om patienterna och nya möjligheter för den kliniska forskningen.
En större tillbyggnad på sjukhusområdet ger utrymme för modern teknik, designade för att motsvara kraven för ett modernt universitetssjukhus.
- Det blir inte dyrare att bygga nytt och ändamålsenligt, säger Tommy Lenberg, som i dagsläget inte vill spekulera i hur mycket hela projektet kommer att kosta.
En kostnad på ca två tre miljarder under en 15-årsperiod nämns i sammanhanget.
Teoretiskt skulle det vara möjligt att bygga ett nytt sjukhus på en helt ny plats, exempelvis i anslutning till Biomedicinskt centrum, BMC. Denna idé har dock kastats i papperskorgen eftersom det anses orealistiskt. Den omfattande infrastruktur som i dag finns på sjukhusområdet anses utgöra en alltför stor investering för att det ska vara ekonomiskt möjligt att skapa något liknande på en helt annan plats.
Utbyggnaden av Akademiska sjukhuset planeras att ske i tre etapper där varje etapp beräknas omfatta fem år:
Etapp 1: I den första etappen återfinns psykiatrins hus som innebär flytt av huvuddelen av den psykiatriska verksamheten från Ulleråker till ett nytt hus i den nordvästra delen av sjukhusområdet.
Första etappen omfattar även ett nytt hus för den så kallade MR-kameran, magnetröntgenkamera. Barnoperation lokaliseras i en ny tillbyggnad ovanpå byggnad F14. Därmed samlas all barnverksamhet till barnsjukhuset. Merparten av projekten i etapp 1 har redan påbörjats och befinner sig i ett förstudie- eller programskede.
Etapp 2: Den här etappen innebär en tillbyggnad av sjukhuset i den sydvästra delen av sjukhusområdet. Forskning och tekniktung verksamhet som operation och intensivvårdsavdelningar kommer att få plats här. Vårdavdelningar och diagnostiskt centrum kan också rymmas på den här platsen.
Den sydvästra delen av sjukhusområdet anses strategisk eftersom ny bebyggelse knyter an till Dag Hammarskiölds väg och Campusområdet.
Etapp 3: I denna etapp kommer verksamheter i N och- P byggnaderna att flytta till B-blocket som rustas och förses med ljusgårdar. N och P-byggnaderna avvecklas.
På sikt finns möjlighet till ytterligare expansion där barn- och ungdomspsykiatrin i dag är belägen.
I den sydvästra delen av sjukhusområdet finns dessutom planer för att skapa en ny huvudentré till sjukhuset.
- En tydlig entré med en reception och andra servicefunktioner gör det lättare att hitta rätt hos oss, säger Erik Hemmingsson.
Fler parkeringsplatser är ytterligare behov som måste tillgodoses i utvecklingsplanen. Här finns planer på ett parkeringsgarage under nya psykiatrins hus samt ett parkeringsdäck ovanpå den nuvarande parkeringsplatsen vid Sjukhusvägen.
Det anses också finnas behov att ett patienthotell i anslutning till sjukhuset.
Så jobbar vi med nyheter