Enligt länsstyrelsens register finns elva aktiva lantbruk inom två kilometers radie från Ärna. Men inget av dem har kontrollerats när Försvarsmakten undersökt pfas-föroreningar i privata brunnar i närheten av flygflottiljen. Det innebär att det kan finnas pfas i maten som produceras.
Henric Skälstad driver ett lantbruk med växtodling i närheten av Ulva kvarn. Vattnet från brunnen används inte till bevattning utan främst för familjens behov och för att till exempel späda ut bekämpningsmedel. Den närmaste grannen har pfas-halter över gränsvärdet, men Henrics brunn är inte med på Försvarsmaktens provtagningslista.
– Det är klart att man är orolig. Vi vill att vår brunn också testas, säger han.
Det finns heller inga regler för pfas i vatten som används i djurhållning eller för bevattning. Det är bara dricksvatten för människor som omfattas av Livsmedelsverkets gränsvärden.
Livsmedelsverket gör regelbundet en så kallad matkorgsundersökning. Man köper då in livsmedel från olika butikskedjor. Urvalet av mat ska motsvara vad folk i allmänhet äter. Sedan gör man analyser av bland annat mängden pfas i maten. Enligt Petra Bergkvist, statsinspektör på Livsmedelsverket, visar de här undersökningarna att pfas-halterna i maten generellt minskar.
De här kontrollerna visar dock bara ett genomsnitt och fångar inte in hur det ser ut i mjölk och kött som kommer från gårdar som ligger i särskilt utsatta pfas-områden som Ärna.
Det här kan vara särskilt bekymmersamt för lantbrukarna själva, eftersom de oftare äter mjölk och kött från sin egen gård.
– Primärproducenter, alltså lantbrukare och fiskare, som äter mycket av sina egna livsmedel kan ha en förhöjd risk att få i sig miljöföroreningar om de producerar livsmedel i kontaminerade områden. Det generella rådet för alla är att äta varierat och undvika att äta mat som enbart kommer från ett visst område, säger Petra Bergkvist.
Mejerier och slakterier har provtagningsprogram för kontroll av miljögifter. Men det innebär inte att mjölk och kött från samtliga gårdar kontrolleras. Lantbrukaren ska skriva en så kallad djurägarförsäkran innan djur skickas till slakt. Där ska man till exempel beskriva vilka mediciner djuret har ätit eller om det kan ha druckit förgiftat vatten.
– Sedan får slakteriet bedöma om de kan ta emot djuren, säger Petra Bergkvist.
Men om det inte tagits några prover från brunnen på gården så är det inte säkert att lantbrukaren känner till att det kan finnas gifter i vattnet som djuret druckit.