Ett nätverk av forskare och myndigheter har bildats för att försöka lösa problem med giftet PFAA, perfluorerade alkylsyror (se faktaruta), i mark och vatten. PFAA kan påverka immunförsvaret, sköldkörteln och höja kolestrolvärden hos människor enligt toxikologen Bert-Ove Lund vid Kemikalieinspektionen. Han ingår i det nybildade nätverket, och också i ECHA:s, EU:s kemikaliemyndighet, riskbedömningskommitté, och har god överblick över forskningsläget internationellt.
Uppsala Vatten , det bolag som ansvarar för den kommunala vattendistributionen i Uppsala, ingår också i nätverket.
– Vi är störst av de kommuner som drabbats, och har därför tagit på oss ansvaret för att utvärdera olika metoder att rena vatten från PFOS-föroreningar, säger Sven Ahlgren, planeringschef på Uppsala Vatten.
– Alla de tre reningsmetoder som finns har olika nackdelar, och sannolikt är det bästa att på något vis kombinera dem. Det är så vi fortsätter vårt arbete.
I Uppsalas kommunala grundvattenbrunnar upptäcktes PFOS och PFHxS, varianter av PFAA, år 2012. Sex brunnar stängdes i Stadsträdgården. Prover på vattnet i brunnarna tas kontinuerligt varje månad. Halterna av gifterna varierar något, men brunnarna är fortfarande avstängda. Även brunnen nedströms i Sunnersta kontrolleras med samma intervall.
Giftet lokaliserades i Mälarens ytvatten och i marken runt Rosersberg ett par år tidigare. I Rosersberg fanns förut en räddningsskola med brandövningsplatser, men giftet tros komma också från brandövningsplatserna vid Arlanda.
Mycket pekar på att det är verksamheten på flygplatsen vid Ärna som lett till PFOS-förekomsten i Uppsalas grundvatten. PFOS är förbjudet sedan 2008 och används inte längre, men giftet är mycket långlivat i miljön.
Andra flygplatser där höga PFOS-förekomster i vatten konstaterats är Tullinge där F18 fanns fram till 1986, och i Halmstad med F14 fram till 1998. Kallax flygfält i Luleå med F21, Såtenäs vid Skaraborgs flygflottilj F7, liksom Kallinge i Ronneby med F17 används fortfarande av Försvarsmakten.
Vid F17 har halter om 140 000 nanogram per liter vatten mätts upp i grundvattnet, ett extremt högt värde.
Livsmedelsverket inledde i början av 2014 en kartläggning av hur många platser runt om i Sverige som kan misstänkas ha PFAA i vattnen som en följd av närhet till brandövningsplatser eller industriproduktion. Resultatet blev att av 1501 dricksvattenanläggningar som ingick i kartläggningen bedömdes 66 vara påverkade eller riskerar att påverkas av PFAA, och från dem får 3,4 miljoner människor sitt dricksvatten.
Vid 294 misstänkta anläggningar hade inte något ställningstagande gjorts om det finns PFAA i vattnet eller inte:
– Det här är ett första steg , nästa steg blir att genom prover kolla om det verkligen finns PFAA i vattnet, säger Anders Glynn, som arbetar med hälsoriskbedömningar vid Livsmedelsverket.
Det nybildade nätverket ser Anders Glynn som en viktig förutsättning för att snabbare nå lösningar både för spårning av PFOS och möjligheter att rena vattnen.
– Att rena kontaminerad mark har visat sig vara väldigt svårt eftersom giftet sipprar djupt ner i marken. En annan möjlighet är att avgränsa spridningsområdet och rena vattnet som passerar genom det, säger Anders Glynn.
Vid Uppsala flygplats i Ärna har det redan konstaterats att PFOS finns i vatten och mark. Provtagningar pågår fortfarande inom regementsområdet enligt Thomas Nordström, Ledningsregementet Enköping, miljösamordnare vid Försvarsmakten. Resultatet av dem kommer att ligga till grund för en faroanalys vad gäller vatten, men också, hoppas Försvarsmakten, ge säkert svar på om det är PFOS från Ärna som förgiftat Uppsala grundvatten.