UNT 28 december 2017. Polisen beslagtog sedlar som hittats i en källare hos knarkhandlare. Men de påstod att det var spelvinster och domstolen hävde beslaget.
Ett gift par dömdes av Uppsala tingsrätt till fängelse för penningtvätt. På sina konton hade de fått in 4,5 miljoner som misstänktes komma från brott.
Kvinnan var sjukskriven sedan tio år medan hennes man nolltaxerat i åratal och var dömd för en mängd stölder. Paret stod som ägare till två fastigheter som var värda totalt 7 miljoner kronor. Åklagaren begärde att de skulle förverkas, det vill säga beslagtas av staten, för att återta den vinning paret gjort av sin brottslighet.
Fastigheterna hade säkrats av staten men i somras avslog hovrätten åklagarens begäran om förverkande och fastigheterna återlämnades till paret. För att förverkandet skulle vara lagligt krävdes bland annat att brottet kunde ge minst fyra års fängelse, men brottet där paret figurerade kunde bara ge max två års fängelse.
Dessutom menade hovrätten att åklagaren inte bevisat att penningtvättsbrottet gett vinst, vilket krävdes för att förverkandet skulle godkännas.
Vid säkerhetskontroller på till exempel flygplatser händer det att resenärer ertappas med stora summor kontanter. De kan då komma att misstänkas för penningtvättsbrott.
Det här paret skulle sannolikt inte få behålla sina fastigheter om lagen skärps på det sätt som regeringen vill. I en utredning som regeringen ställt sig bakom föreslås att det ska bli enklare att beslagta egendom från personer som gör vinster från brott. Utredaren vill bland annat upphäva dagens krav på att det ska finnas en direkt koppling mellan brott och brottsvinst.
Lise-Lotte Tegler, kammaråklagare vid Ekobrottsmyndigheten i Uppsala, ser flera fördelar med lagförslaget.
Det är viktigt att rättssäkerheten är hög när staten ska förverka tillgångar från medborgarna, understryker Uppsalaåklagaren Lise-Lotte Tegler.
– När det är uppenbart att en person tjänat pengar på brott borde det gå att få igenom ett förverkande även om egendomen inte kan kopplas till ett specifikt brott. Det är rimligt att personer får en större förklaringsbörda kring hur de finansierat till exempel exklusiva varor och samtidigt inte har några stora legala intäkter, anser hon.
Samtidigt betonar Lise-Lotte Tegler att rättssäkerheten måste värnas när staten förverkar tillgångar från medborgarna.
Andreas Pallinder, chef för utredningssektionen vid Uppsalapolisen, säger att det med nuvarande lagar kan vara svårt att komma åt personer som tjänar pengar på brott.
Enligt Andreas Pallinder vid Uppsalapolisen står myndigheterna ofta handfallna inför kriminella som redovisar små inkomster men rör sig med mycket pengar.
– Ibland träffar vi på kända kriminella som trots små legala inkomster har tillgångar som vi inte kan ta i beslag. En orsak är att dagens lagstiftning är ganska snårig och vi hoppas att det lagförslag som är på gång ska förbättra situationen.