Genvarianter ökar risk för reumatisk sjukdom
Ett par nyupptäckta genvarianter ökar risken för att insjuka i den gåtfulla reumatiska sjukdomen SLE. Båda generna har betydelse för hur immunsystemet fungerar.
- Våra resultat ökar möjligheterna att i detalj reda ut de molekylära mekanismerna bakom SLE. Det bör på sikt leda till utvecklingen av nya och bättre läkemedel mot sjukdomen, säger Lars Rönnblom, professor i reumatologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Forskarna har med ny superavancerad teknik kartlagt skillnader i enstaka DNA-bokstäver, så kallade baspar, på en halv miljon platser i arvsmassan hos drygt 2 000 patienter med SLE och mer än 4 000 friska jämförelsepersoner från USA och Sverige.
De genetiska analyserna av nära 800 svenska SLE-patienter gjordes vid Uppsala universitets speciallaboratorium för sådana så kallade SNP-analyser.
På fem olika platser i arvsmassan rapporterar forskarna mutationer i enstaka DNA-bokstäver som var klart vanligare hos patienterna än hos jämförelsepersonerna.
Tre av mutationerna finns i gener som redan tidigare visats ha samband med SLE, varav en i en gen inblandad i kroppens produktion av ämnet interferon som forskargruppen i Uppsala upptäckte för tre år sedan. Övriga två genvarianter är däremot nyupptäckta.
- Att även dessa förekom betydligt oftare hos SLE-patienterna i såväl USA som Sverige ger ett starkt stöd för att de verkligen har ett samband med uppkomsten av sjukdomen, säger Ann-Christine Syvänen, professor i molekylärmedicin och chef för SNP-laboratoriet.
SLE är en så kallad autoimmun sjukdom, dvs en sjukdom där immunförsvaret slagit snett och angriper kroppens egen vävnad. Vid SLE kan till exempel lederna, njurarna och huden drabbas av missriktade immunattacker.
Den ena av de nyupptäckta mutationerna finns en gen som hjälper till att förmedla kontakten mellan flera olika sorters celler i immunförsvaret. Den andra finns i en gen som förmodligen styr produktionen av ett enzym som aktiverar den sorts vita blodkroppar som tillverkar antikroppar.
Ett kännetecken för SLE är just att vita blodkroppar är överaktiverade och producerar antikroppar som attackerar normala, friska celler.
Vid SLE kan snart sagt vilket organ som helst angripas, men vilket eller vilka organ som attackeras skiljer sig mellan olika patienter.
- En förhoppning är att de nya fynden i framtiden ska kunna bidra till gentester som ökar möjligheterna att förutsäga hur sjukdomen kommer att slå hos enskilda patienter och därigenom fungera som stöd för hur behandlingen bör läggas upp, säger Lars Rönnblom.
Men kanske kommer fler patienter än "bara" de med SLE att få nytta av de nya rönen. Att immunattackerna vid SLE kan slå mot så många olika organ gör att sjukdomen brukar ses som ett sorts modellsystem för autoimmuna sjukdomar överhuvud taget.
- Förhoppningsvis kan våra nya rön även bidra till att öka kunskapen om mekanismerna bakom betydligt vanligare autoimmuna sjukdomar som till exempel ledgångsreumatism, diabetes och inflammatoriska tarmsjukdomar, säger Ann-Christine Syvänen.
FAKTA
SLE är förkortning för systemisk lupus erythematosus. Lupus erythematosus betyder "rött vargbett" och syftar på att patienterna ofta har ett rött, fjärilsformat utslag över kinderna.
I Sverige beräknas cirka 6 000 personer, varav uppemot 90 procent är kvinnor. De flesta insjuknar i relativt unga år, före klimakteriet.
Både genetiskt arv och miljö har betydelse för uppkomsten av SLE.
SLE är förkortning för systemisk lupus erythematosus. Lupus erythematosus betyder "rött vargbett" och syftar på att patienterna ofta har ett rött, fjärilsformat utslag över kinderna.
I Sverige beräknas cirka 6 000 personer, varav uppemot 90 procent är kvinnor. De flesta insjuknar i relativt unga år, före klimakteriet.
Både genetiskt arv och miljö har betydelse för uppkomsten av SLE.
Så jobbar vi med nyheter