Förskolebarn leker med förskolelärare på Bellmans förskola
På Bellmans förskola i Uppsala är genustänk och normkritik en del av vardagen. Förskolelärarna Emelie Saxunger och Sundus Abdulkarim berättar att det tas upp på varje fredagsmöte.
– Det är en del av vår likabehandlingsplan, att vi följer upp genusfrågor kontinuerligt.
Ett av sätten att applicera genustänket är på materialet som tas in, exempelvis leksaker. På förskolan finns mycket okodat material, sådant som inte kan tolkas som varken feminint eller maskulint.
– Vi har ju leksaksdjur, där är mycket okodat. Vi brukar ha inventering också, åtminstone en gång per läsår. Då går vi igenom miljöer och ser vad vi behöver ändra. Där har vi med oss genustänket, berättar Sundus Abdulkarim.
Ett annat exempel är i förskolans dramarum, där utklädnadskläder finns tillgängliga för barnen. Även där finns det okodade valmöjligheter.
– Det finns chans för barn att klä sig könsöverskridande. Har man okodade kläder skapar det mer fantasi hos barnen, säger Emelie Saxunger.
På Bellmans förskola jobbas det mycket med att låta barnen få vara sig själva och använda sin fantasi. Det gamla dockrummet eller bilhörnan är borta.
– Vi har ett byggrum, där det kan byggas med byggklossar, säger Emelie Saxunger.
– Då kan barnen komma med egen fantasi. Kanske någon bygger ett garage, då kan vi hämta en bil, fyller Sundus Abdulkarim i.
För ett par år sedan blev genustänket väldigt aktuellt på förskolor, minns Emelie Saxunger. Då slog det ner som en bomb och alla skulle jobba med genus. Idag är det inte samma typ av diskussion.
– Nu är det mer vardag med genustänk. Nu är det snarare normkritik, som innehåller genustänket, som är aktuellt, berättar hon.
Även språket är en viktig del av förskolans genustänk. Att komma ifrån "den coola killen" och "den fina tjejen" jobbar de hårt med. Något som blir mer naturligt när man jobbar med frågan kontinuerligt, menar Sundus Abdulkarim.
– Som pedagog blir man mer medveten om sitt förhållningssätt. Vi bekräftar utifrån vad de gör, inte vad de är.
Även om förskolan försöker ge barnen utrymme att vara sig själva och testa sig fram är det inte alltid föräldrarna tänker likadant. Ett exempel Sundus Abdulkarim minns är när ett barn hämtades upp av sin förälder.
– Vi hade pärlor, som alla barn fick använda, och en kille pärlade ett armband och var väldigt stolt över det. När han blir hämtad säger föräldern att han får ge armbandet till sin syster, för sådant är för tjejer. Barnet blev väldigt ledset. Så jag fick berätta för föräldern att det är hans, han har gjort det.
Emelie Saxunger och Sundus Abdulkarim på Bellmans förskola
Från kommunens sida är det viktigt att ha fokus på frågor som dessa.
– Ett av förskolans viktigaste uppdrag är att erbjuda alla barn samma möjligheter till utveckling, lärande och lek utan att de begränsas av sin könstillhörighet, säger Jan Aili, chef för den kommunala förskolan.
I förskolans läroplan är det krav att alla förskolor jobbar med jämställdhet. Kommunen arbetar övergripande med frågor som jämställdhet för att säkerställa samma förutsättningar till alla barn. Varje förskola har sedan en egen plan mot diskriminering.
– Vi arbetar långsiktigt och på flera olika sätt. Vi har en utvecklingsledare anställd på heltid för att arbeta med förskolorna i dessa frågor, säger Jan Aili.