Det visar ett internationellt forskarkonsortium med forskare från bland annat Uppsala universitet i en studie, som publiceras i den ledande vetenskapstidskriften Science.
– Jättespännande. Det här är startpunkten för neutrinoastronomin, som öppnar helt nya möjligheter att utforska kosmos hemligheter, säger Olga Botner, professor i högenergifysik vid Uppsala universitet och talesperson för projektet.
Neutriner är en sorts elementarpartiklar som i nästintill ljusets hastighet obemärkta tar sig igenom alla hinder. De gör sig påminda om sin existens bara vid ytterst sällsynta tillfällen när någon neutrino frontalkolliderar med en atomkärna.
I det en kubikkilometer stora Ice Cube-teleskopet finns mer än 5 000 detektorer som kan fånga in signalen från det ljus som uppstår vid sådana kollisioner mellan neutriner och atomkärnor i isen.
Forskarna har nu i detalj analyserat alla data som samlats in från de två första åren som isteleskopet har varit i drift. 28 detekterade reaktioner har varit så kraftfulla att de måste ha orsakats av högenergetiska neutriner som bildats utanför vårt solsystem.
Neutriner från andra platser än solen eller atmosfären har bara observerats en gång tidigare. De kom från en exploderande stjärna.
– Neutrinerna från rymden som vi detekterat i Ice Cube har dock mer än en miljon gånger högre energi är neutrinerna från denna supernova, säger Olga Botner.
Studien kan inte ge besked om dessa högenergineutriner kommer från större supernovor, svarta hål, neutronstjärnor eller några andra platser där sådana superkrafter kan frigöras.
– Med fler observationer och förfinade analysmetoder kommer vi dock att få kunskaper även om var neutrinerna en gång bildats, säger Olga Botner.
Neutrinoteleskop har potential att ge kunskaper om händelser i universum på miljarders ljusårs avstånd från jorden, som inte går att upptäcka med ljusteleskop.
– Neutrinerna är idealiska budbärare av information från kosmos. Till skillnad från för ljus finns ju nästan aldrig några hinder som kan stoppa upp dem under deras färd genom universum, säger Olga Botner.
Med IceCube hoppas forskarna få svar på åtskilliga frågor om svarta hål, supernovor, pulsarer och andra märkligheter.
– Med neutrinoastronomin kommer vi säkert också att upptäcka åtskilliga saker som vi i dag inte ens kan föreställa oss, ungefär som Galileo när han för 400 år sedan riktade sin kikare mot himlen. Han hade ingen aning om att han skulle upptäcka fyra av Jupiters månar, säger Olga Botner.