De nya rönen presenteras av forskare från Uppsala och Johannesburg i Sydafrika i den välrenommerade vetenskapstidskriften Current Biology.
– En liten grupp migranter från östra Afrika förde med sig boskapsskötseln till södra Afrika och fick lokala grupper att anamma den nya livsstilen. Än i dag vittnar khoi-befolkningens dna om detta inflytande, säger professor Mattias Jakobsson vid Evolutionsbiologiskt centrum, Uppsala universitet.
Tidigare genetiska studier visar att san- och khoifolken i södra Afrika tillhör en gemensam gren av människans släktträd som separerades från andra grupper för minst 100 000 år sedan. Men fastän de båda grupperna är närmare släkt med varandra än med resten av mänskligheten lever de i dag mycket olika liv. San är fortfarande jägare-samlare, khoi är nomadiserade boskapsskötare.
I den nya studien har forskarna med avancerad genteknik undersökt hundratusentals områden i arvsmassan hos 267 individer från 13 olika befolkningar i södra Afrika, däribland khoi och san. Kartläggningen visar bland annat att många med ursprung i khoi – men inte san – har en genvariant som gör att de tål att dricka mjölk i vuxen ålder.
Det finns flera genvarianter som gör det möjligt att dricka mjölk i vuxen ålder utan att bli sjuk och den som finns hos mer än var femte medlem av khoi är en annan än den som de flesta nordbor har. Däremot finns den hos de massajer och andra nomadiserade boskapsskötande befolkningar i östra Afrika.
Arkeologiska fynd visar att khoi-folket varit boskapsskötare i ett par tusen år, men frågan om hur de blev det har varit mycket omtvistad. Förekomsten av den ”ostafrikanska” mjölktoleransgenen hos khoi är inte det enda beviset för att de påverkades av migranter från östra Afrika. Även på en rad andra platser i arvsmassan hittar forskarna spår som vittnar om att den lilla gruppen migranter beblandade sig och fick barn med lokala grupper jägare-samlare i södra Afrika.
– Enligt våra beräkningar har ungefär en sjundedel av arvsmassan hos dagens khoi ostafrikanskt ursprung, säger Mattias Jakobsson.
I analyser av gamla benrester har hans forskargrupp tidigare visat att de jägare-samlare som levde längs de svenska kusterna för 5 000 år sedan var en annan grupp än de första jordbrukarna.
– Det finns likheter med hur de första jordbrukarna här i Sverige initialt verkar att ha levt separerade från de grupper av jägare-samlare som redan levde här, kanske i 1 000 år, för att sedan blanda sig med jägare-samlare-grupperna, säger Mattias Jakobsson.