Livmoderhalscancer orsakas av vissa HPV-virus, men bara en liten del av alla kvinnor som infekteras utvecklar cancer. Flera ärftliga genetiska faktorer påverkar risken för att en HPV-infektion ska bli kronisk och ge upphov till livmoderhalscancer.
Det visar forskare vid Uppsala universitet i en unik studie, som publiceras i den välrenommerade cancertidskriften Journal of the National Cancer Institute.
– På sikt kan våra fynd få betydelse för hur den gynekologiska hälsokontrollen utformas, men också för en mer individualiserad behandling av livmoderhalscancer, säger professor Ulf Gyllensten vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet.
I studien har forskarna undersökt förekomsten av skillnader i enstaka ”dna-bokstäver”, så kallade baspar, på mer än 730 000 olika platser i arvsmassan hos mer än 2 000 kvinnor med livmoderhalscancer och drygt 5 000 kvinnor utan denna cancerform.
– Avancerad genteknik för att söka igenom hela arvsmassan har under senare år använts för att upptäcka ”riskgener” för många olika sjukdomar, men vi är först att göra det för att hitta genetiska förändringar som har samband med livmoderhalscancer, säger Ulf Gyllensten.
På flera ställen i arvsmassan som har betydelse för kroppens skydd mot främmande ämnen och cancer, immunförsvaret, hittade forskarna mutationer som var betydligt vanligare bland kvinnorna med livmoderhalscancer än bland jämförelsekvinnorna. Sambandet mellan några av dessa genvarianter och livmoderhalscancer är kända från tidigare, mindre omfattande studier, men tre är nyupptäckta. Av dessa tre ”riskvarianter” betraktar forskarna en mutation i den så kallade MICA-genen som särskilt intressant.
MICA-genen är för det mesta inaktiv, men i virusinfekterade celler och i cancerceller kan den aktiveras och tillverka ett protein som talar om för immunförsvaret att det ska oskadliggöra den onormala cellen.
– Om man har mutationen som var betydligt vanligare bland kvinnorna med livmoderhalscancer fungerar inte denna varningssignal om att cellen ska oskadliggöras. Detta kan öka risken för att HPV-infektionen inte läker ut, förklarar Ulf Gyllensten.
I Uppsala län erbjuds sedan nyår HPV-testning i den gynekologiska hälsokontrollen för alla kvinnor som är 50 år eller äldre som ett sätt att upptäcka förstadier till livmoderhalscancer. I en studie undersöks dessutom hemprovtagning för HPV-testning som ett alternativ till cellprovtagning för alla kvinnor över 30 år.
– I framtiden kan man tänka sig att HPV-testet kompletteras med ett gentest för att få en ännu bättre riskbedömning. Genetisk testning skulle kunna visa om man har en förhöjd risk för att en HPV-infektion inte läker ut av sig själv och därför behöver läkarvård. Genetisk testning skulle också kunna användas för val av behandling vid livmoderhalscancer, till exempel av vilka som kan ha nytta av ett befintligt cancerläkemedel som stimulerar produktionen av MICA-proteinet, säger Ulf Gyllensten.