Skillnader mellan olika individer i enstaka dna-bokstäver i arvsmassan kan ha betydelse för möjligheterna att klara av och fullfölja en utbildning. Effekten av varje enskild genvariant är dock liten.
Det visar ett internationellt forskningskonsortium i en jättestudie, som publiceras i den ledande vetenskapstidskriften Science. Från Sverige deltar forskare från bland annat Karolinska institutet och Uppsala universitet i konsortiet.
Studien bygger på uppgifter om dna-spiralens uppbyggnad hos drygt 125 000 kvinnor och män. På tre ställen hittade forskarna mutationer med tydlig koppling till utbildningens längd.
Flera tidigare studier har pekat på att det biologiska arvet har betydelse för skolprestationerna, men den nya studien är först att påvisa enskilda mutationer som påverkar utbildningsnivån.
Forskarna betonar att effekterna av de tre genvarianterna är liten. Ingen av dem påverkar utbildningens totala längd med mer än någon månad.
Kan Jan Björklund och andra utbildningsministrar ha nytta av de nya forskningsrönen?
– Studien innehåller inga resultat som går att omsätta i någon slags praktisk politisk handling. Däremot är det möjligt att den i förlängningen bidrar till en bättre förståelse för biologiska processer bakom inlärning, minne och lässvårigheter. Den typen av kunskap kan på sikt bidra till utvecklingen av undervisningsmetoder som tar bättre hänsyn till olika elevers individuella förutsättningar, säger forskaren David Cesarini vid New York University och Institutet för näringslivsforskning, som är en av huvudförfattarna till forskningsrapporten.