Gatugupp i Uppsala byggs om igen
Det nya farthindret utanför universitetsbiblioteket Carolina Rediviva i Uppsala är för högt och måste byggas om. - Vi är inte nöjda. Det har inte blivit bra däruppe, och det måste vi rätta till, säger Sven Ekman, trafikplanerare på Uppsala kommun.
- Men det är främst höjdsättningen som tyvärr blivit fel. Man har missat i projekteringen och nu måste vi bygga om en del. En ny projektledare är tillsatt, och jobbet med att justera kantstenar och höjder pågår redan.
- Vi har gjort om projekteringen och räknar med att köra igång arbetena i dag (tisdag) eller i morgon.
När ombyggnaden av farthindret är färdigt kommer den förhöjda ytan att kompletteras med pollare.
- På så sätt blir farthindret tydligare för alla trafikanter, såväl bilister som cyklister och gående, säger Sven Ekman.
Han berättar att korsningen vid Carolina kommer att bli föremål för en omfattande, filmisk utvärdering.
- Förstudier har redan gjorts däruppe i höstas, innan ombyggnaden. Då videofilmades korsningen under en vecka, och man kunde klarlägga faktorer som framkomlighet, fart, konfliktbeteenden och olyckor. Sedan filmas området på motsvarande sätt när ombyggnaden är klar, så att man kan jämföra och göra en utvärdering.
Ojämna ytor
En annan kritiserade gatukorsning är Skolgatan-Sysslomansgatan i centrala Uppsala, som har byggts om under våren och sommaren. Kommentar?
- Det blev alldeles för ojämna ytor där, och guppigt och svårt att ta sig över. Vi godkände heller inte resultatet vid slutbesiktningen, och entreprenören var tvungen att bryta upp och lägga om en del ytor. Det var ett garantijobb som inte kostade kommunen något.
Utöver det har problem med sättningar uppstått i kringliggande, äldre fastigheter när korsningen byggdes om.
- Det gäller speciellt sekelskifteshuset Skolgatan/Sysslomansgatan, där de boende klagade över vibrationer och skakningar. Mätningar vi gjorde visade att gränsvärdet för "Byggnader" klarades, men inte för "Komfort i byggnader". Därför jämnade vi av den guppramp som var boven i det dramat. Också här skall pollare sättas upp, säger Sven Ekman.
Nollvisionen
Bakom alla de fartdämpande åtgärder som genomförs i Uppsala och andra städer ligger den så kallade Nollvisionen, berättar han.
- Det är väghållaren som skall ansvara för att farten inte är för hög, för det är farten som dödar. Det är stor skillnad om du blir påkörd av en bil som kommer i en hastighet på 50 km/tim än om den kommer i 30. Vi trafikplanerare använder för övrigt inte länge termen hastighetsbegränsning utan vi har i stället myntat ordet hastighetssäkring, det vill säga att vi skall säkra en låg fart.
Men åter till fartguppen. Både det vid Carolina och det vid SKolgatan-Sysslomansgatan har ju visat sig vara otillfredsställande?
Sven Ekman säger att det beror på att ingen tidigare erfarenhet finns att tillgå.
- Det finns därför inga riktlinjer utarbetade för utformningen av farthinder, höjdsättning och materialval måste kommunerna själva ta ställning till, liksom om man skall använda pollare eller portaler och vilken typ av utmärknings- och varningsskyltar som fungerar bäst för trafikanterna.
Fotnot: Det är i dag oklart hur mycket ombyggnaden av farthindret vid Carolina kommer att kosta, men enligt Sven Ekman är det "ingen stor sak". Den totala kostnaden för ombyggnaden av korsningen vid Universitetsbiblioteker uppgår till 1,5 miljon kronor.
Så jobbar vi med nyheter