Gårdsstöd stjälper länsstyrelsens ekonomi
EU:s nya jordbruksreform ställer till stora problem för länsstyrelsen i Uppsala. Handläggningen av det s k gårdsstödet skapar mångdubbelt arbete för tjänstemännen - utan att mer pengar skjuts till.Det är en administrativ soppa som just nu är ohanterbar, säger Lars Strand, näringslivsdirektör.
- Vi är fullkomligt nedringda av oroliga bönder. Det är telefonsamtal som knappast klaras av på två minuter, säger Lars Strand.
I en gemensam skrivelse till finansdepartementet uttrycker landets länsstyrelser sin oro över hur man ska klara av alla nya ansökningar och kontroller. Det finns helt enkelt inte så många handläggare som krävs och flertalet behärskar inte de nya reglerna.
Ökat antal kontroller
I landet som helhet räknar länsstyrelserna med en merkostnad på 100 miljoner kronor. För Uppsala handlar det om cirka tre miljoner kronor.
- Vi skulle behöva 7-10 nya handläggare för uppskattningsvis ytterligare 500 nya ansökningar, mot dagens 2500-3000. Och då ska vi komma ihåg att de flesta kommer att göra fel när de fyller i blanketterna, vilket också försenar handläggningen, säger Lars Strand.
Därutöver kommer antalet kontroller ute på gårdarna att öka, från cirka 200 årligen, till uppskattningsvis 300 per år, vilket också kräver ökade resurser.
Grundprincipen med gårdsstödet är att böndernas inkomststöd byts ut till ett stöd till varje lantbrukare, oavsett om de odlar något eller inte, i syfte att marknadsanpassa stöder och få bönderna att producera det som efterfrågas, inte det som ger mest pengar.
Så jobbar vi med nyheter