"En bit av meteoren slog ner i Haga strax utanför Harbo runt kl 18-18.30 i fredags. Förhoppningsvis hittar jägare platsen för kratern under dagen", skriver en läsare på UNT:s Facebooksida. Många läsare hörde av sig till UNT om att ett mycket starkt ljus lyste upp kvällshimlen i fredags. Samma iakttagelse gjordes från stora delar av Sverige och också från våra grannländer.
LÄS MER: Eldbollen som chockar Sverige
Förklaringen till ljusexplosionen är att jorden krockat med en liten rymdsten på sin bana runt solen, berättar Eric Stempels, astronom och forskare vid Uppsala universitet.
– Enligt våra beräkningar vägde stenen 100 kilo, motsvarande en fotboll. Den kom med väldigt hög fart mot jordens atmosfär, ungefär hundra gångare fortare än ett flygplan flyger.
Det är när meteoren värms upp av jordens atmosfär som stenen börjar lysa. Den här meteoren exploderade på sin väg ner, vilket gjorde att många personer såg ljusblixtar på himlen.
– Genom att kombinera foton från våra kameror har vi kunnat sluta oss till att den här meteoren gick in i atmosfären 50 kilometer söder om Stockholm. Efter att den exploderat fortsatte den sedan i mindre bitar varav en del brinner upp.
Den stora frågan är om någon av bitarna nått marken. För ett otränat öga kan meteoriterna vara svåra att känna igen. Det kan röra sig om centimeterstora stenar.
– Det rör sig i så fall absolut inte om Uppsala län utan om Södermanland. Prelimininära beräkningar visar att det är sannolikt att stenarna har fallit ner i havet. Förutsättningarna att man hittar stenar är alltså inte bra.
Det var över 60 år sedan man senast hittade en meteorit efter ett meteorfall i Sverige. Ett av de mest omtalade tillfällena var den 1 januari 1869 i byn Hässle, sydväst om Uppsala.
– Det var mitt på dagen när många människor var på väg till nyårsmässan. De hörde ett åskdånande ljud, vilket sedan följdes av en massa stenar som föll ner på marken.
Forskare från Uppsala universitet gick ner och pratade med bönderna i byn vilket gjorde att man kunde ta om hand om en stor del av meteoriterna. Det blev grundplåten i Sveriges meteoritsamling.
– Meteoriter är utmärkta för att studera det tidiga solsystemet eftersom de är väldigt opåverkade av liv. Det är därför vi forskar om det här, säger Eric Stempels.