Gamla Uppsala i nytt ljus

– Utgrävningarna kommer att ge oss en mycket bättre bild av hur olika delar av Gamla Uppsala hängt ihop, ända från bronsåldern till medeltiden. Säkert kommer fynden också att väcka nya frågor, säger biträdande projektledaren Hans Göthberg från Upplandsmuseet.
Det är inför bygget av en 600 meter lång järnvägstunnel som arkeologerna nu får en unik möjlighet att få kunskaper om vilka verksamheter som bedrivits och hur människorna levt under århundradens lopp i de nästan helt outforskade östra delarna av Gamla Uppsala.
Närmare 70 000 kvadratmeter kommer att grävas ut.
– Ingen utgrävning i Gamla Uppsala har varit tillnärmelsevis så stor. De flesta har bara omfattat några tiotal kvadratmeter och ingen har varit större än 1 500 kvadratmeter, säger Hans Göthberg.

Sammanlagt ett 40-tal personer ska delta i utgrävningsarbetet och analyserna av fynden. Förutom ett 20-tal arkeologer behövs bland osteologer för att undersöka benrester, arkeobotaniker för att undersöka botaniskt material som fröer och pollen, arkeometallurger för att undersöka metall och slagg, en konservator, en informatör och så förstås grävmaskinister och dumperförare.
– Rätt mycket av grävarbetet kommer att utföras maskinellt för att komma ner till de arkeologiskt intressanta lagren där man måste vara mer försiktig och gräva för hand, säger Hans Göthberg.
Provutgrävningar i området under våren och försommaren förra året har skapat förväntningar om ytterligare upptäckter. De allra mest uppmärksammade fynden då var ett antal 0,5 till 0,9 meter djupa stenfyllda gropar. Groparna är från 600-talet vilket innebär att de tillkommit ungefär samtidigt som Kungshögarna och byggnader på Kungsgårdsplatåerna strax norr om kyrkan.
– Vi räknar med att påträffa betydligt fler sådana gropar, som vi tror att trästolpar eller större stenar varit placerade i. Vi misstänker att de fungerat som ett slags markeringar in i det vendeltida Gamla Uppsala, säger Hans Göthberg.

Vid provgrävningarna påträffades också resterna av tio små så kallade grophus från vendel- och vikingatid intill nuvarande Storgården.
– Vi hoppas att de utvidgade utgrävningarna ska ge svar på frågan vad dessa grophus användes till. Vi vet inte om de var avsedda för hantverk eller lager eller om människor faktiskt bodde i dem under längre eller kortare tid, säger Hans Göthberg.
Ett annat område som han tycker är av särskilt intresse är ett gravfält från yngre järnåldern mellan skolan och brandstationen.
– Osteologernas analyser av benrester därifrån kan i bästa fall ge oss en uppfattning både om vilka som levde i Gamla Uppsala under den tiden och hur de levde, till exempel av vad de åt och olika sjukdomar och skador. Men det blir ett jättesvårt arbete. Eftersom kropparna kremerades är benen svårt skadade, säger Hans Göthberg.

Inte förrän om tre år beräknas utgrävningarna vara helt avslutade, men det mesta av arbetet kommer att göras från mitten av april till slutet av oktober i år.
– Vilket väder vi vill ha i sommar? Mulet, plus 15 grader och litet regn som gör att marken blir lättare att gräva i, är det som passar bäst för arkeologiska utgrävningar, säger Hans Göthberg.
Det är Riksantikvarieämbetet UV Mitt tillsammans med Upplandsmuseet och stiftelsen Societas archaeologioca Upsaliensis som har fått länsstyrelsens uppdrag att genomföra utgrävningarna.