I den grönskande trädgården i Funbo står två tält och både lillstugan och ladugården är fulla med prylar till försäljning. Allt är noggrant organiserat, med husgeråd, möbler, tyger och leksaker var för sig. Vid kassan i lillstugan får Marie Eriksson hjälp av barnbarnet Agnes Edvinsson, 10. Hon bor i Gävle men passar alltid på att vara med på loppisen när hon hälsar på hos mormor och morfar.
– Jag tycker om att träffa människor, säger hon.
Marie Eriksson konstaterar att det ligger i släkten. Den sociala biten är hennes egen största behållning av att ordna loppis hemma på gården varannan helg, och vad som har fått henne att fortsätta i 16 år. Emellan loppistillfällena köper hon upp föremål för att sälja vidare. Barnbarnens avlagda leksaker brukar också hamna i hennes stånd, och då får de naturligtvis pengar vid försäljning.
– Jag hatar att slänga grejer. Det är så roligt att se saker få liv hos någon annan, tycker Marie Eriksson.
Bo Lauri från Uppsala går inte på loppisar så ofta men i dag är han här för att fynda husgeråd. Några kastruller har han hittat och även nya gardinstänger.
– Det är till mitt nyinköpta fritidshus i Rimbo.
Mer vana loppisbesökare är däremot Ingrid Ask och Björn Eriksson, som har åkt från Märsta med hunden Fiffi. Det går lite i perioder, men ibland springer hon på var och varannan loppis, berättar Ingrid Ask medan hon ser sig omkring i tältet med trädgårdsredskap. Just nu är hon egentligen inte på jakt efter något särskilt.
– Behov brukar uppstå när man ser sakerna som säljs, säger hon med ett leende.
Marie Eriksson och hennes man Rune Eriksson har haft loppis varannan helg i 16 år. De började med att åka runt och samla ihop gamla föremål att sälja, sedan gjorde de i ordning den lilla stugan på gården, som tidigare stått tom. Sedan har verksamheten bara vuxit.
– Hur många som kommer brukar bero lite på vädret. Om det är väldigt fint åker folk hellre och badar, om det är väldigt dåligt vill de inte gå ut över huvud taget.
Agnes Edvinsson har ibland fört statistik och räknade en gång till nära 500 besökare på samma dag. Det kan hon förstå, för hon älskar själv gamla saker.
– Jag skulle gärna ta med flera av grejerna hem, säger hon glatt.