Den 100 meter höga masten är en av tre atmosfäriska mätstationer i Sverige som ingår i det internationella nätverket Icos. I huset intill masten visar Irene Lehner, forskningsingenjör, dataskärmen där man ser koldioxidhalten just nu på 100 meters-nivån: 401 ppm medan dygnsmedelvärdet ligger på 416. Förkortningen ppm betyder miljondelar och 400 ppm motsvarar 0,04 procent.
Halterna av koldioxid, den viktigaste växthusgasen, varierar i takt med trädens fotosyntes över dygnet och över året. Som lägst är halterna mitt på dagen och i årscykeln någon gång runt augusti/september. På hösten och vintern stiger koldioxidnivån för att börja sjunka igen när växtligheten skjuter fart på våren. Men vågrörelsen går obönhörligt uppåt. Långsamt förskjuts både toppar och dalar uppåt i diagrammet.
Kurvorna på dataskärmen är ett dystert facit som visar att de löften som ges vid de internationella klimatkonferenserna än så länge inte motsvaras av minskningar av de faktiska utsläppen. I stället fortsätter utsläppen enbart av koldioxid i världen att öka med mellan 1 och 2 procent om året.
– Här har vi inte ens sett någon coronaeffekt, vilket man gjort vid en del mätstationer i städer, säger Irene Lehner.
Det internationella nätverket av mätstationer är tänkt att ge bättre svar på exakt var klimatutsläppen sker någonstans, vilka länkar i kedjan av klimatåtgärder som brister när utsläppen inte motsvarar klimatkonferensernas löften. Men modellerna behöver kalibreras innan man får svar på de frågorna.
Mätstationen i Norunda var tidigare en av få i Europa där man under sommaren kunde få mätvärden under den symboliska nivån 400 ppm koldioxid. Skälet är att den ligger omgiven av skog. Under växtsäsongen fungerar växtligheten som en dammsugare för koldioxid vilket sänker halterna i luften. Men nu hamnar bottennivåerna även här över 400.
I Norunda mäts växthusgaser på 14 olika nivåer från marknivå upp till 100 meters höjd. Den högsta nivån visar koldioxidavtrycket i en cirkel med en radie på 100–150 km medan de lägsta nivåerna visar de lokala effekterna av utsläpp och upptag i närområdet. Och här kommer det att bli stora förändringar i en nära framtid. Skogen runt mätstationen ska avverkas under året, vilket ger stor effekt på utsläpp och upptag av både koldioxid och metan.
Irene Lehner, som har sin arbetsplats här, säger att hon i sommar ska passa på att plocka så mycket blåbär hon kan medan det går.
– Det är som att säga farväl till en kär gammal vän när skogen försvinner, säger hon medan vi går genom skogen bort mot ett rör där hon läser av grundvattennivån.
Anders Lindroth, professor vid Lunds universitet som är huvudman för mätstationen, säger att tidigare forskning indikerar att skogen, som normalt fungerar som en kolsänka, efter kalhuggning blir nettoutsläppare av klimatgaser tio år efter avverkningen. Och med ett kalhygge precis runt mätstationen finns möjligheter att få ännu bättre data av hur skogsbruket påverkar klimatet.
– Vi kommer att utnyttja det här forskningen, säger han.
Han säger att klimateffekten av kalhyggesbruk är stort jämfört med ett hyggesfritt så kallat kontinuitetsskogsbruk. Preliminära beräkningar visar att den totala klimateffekten av Sveriges alla kalhyggen är större än transportsektorn i landet.
– Min önskan är att man skulle ta det här lite mer på allvar och att skogsägare skulle övergå till kontinuitetsskogsbruk för klimatets skull.
Forskningen visar också att klimatförändringarna i sig ytterligare ökar klimatutsläppen. Anders Lindroth säger att torkan 2018 fick stor effekt på skogen i Sverige.
– Vi tittade på en högproduktiv granskog i södra Sverige som före torkan tog upp stora mängder koldioxid. Under 2018 blev den helt nollad och hade inget nettoupptag alls. Den effekten höll i sig även under 2019, säger Anders Lindroth.
Ytterligare en effekt av torkan är angreppen av granbarkborrar som också ser ut att påverka klimatet på sikt. De här faktorerna gör att koldioxidbudgeten, för att undvika de värsta klimateffekterna, äts upp i en allt snabbare takt.
– Det blir mer och mer bråttom att åstadkomma konkreta åtgärder. Men jag kan konstatera att än så länge ser vi inget resultat alls av de internationell överenskommelserna, säger Anders Lindroth.