Gallring hotar skogsfåglar

Det framgår av en forskningsstudie, som under 15 år följt hur skogsbruket påverkat lavskrikornas fortplantning och överlevnad.
- Nedgången är alarmerande. Om det svenska skogsbruket ska leva upp till ambitionen att värna om den biologiska mångfalden krävs helt nya skötselmodeller för skogen, säger forskaren Michael Griesser vid Institutionen för ekologi och evolution, Uppsala universitet.
Skogsgallring är ett sätt att öka produktiviteten i skogen genom att de träd som blir kvar får bättre chanser att växa sig stora när de slipper konkurrera med intilliggande småträd och buskar om näring och utrymme.
Skogsindustrin brukar hävda att gallring dessutom ökar den biologiska mångfalden genom att gynna arter som behöver ljus för att trivas.
- Men trots att i stort sett varenda bolagsägd skog i Sverige gallras upp till tre gånger under en växtcykel har det hittills varit okänt hur detta påverkar skogsfåglarnas överlevnad och chanser till framgångsrika häckningar, säger Michael Griesser.

Han har tillsammans med forskarkollegorna Margareta Nystrand, Sönke Eggers och Jan Ekman för första gången undersökt detta i ett cirka 60 kvadratkilometer stort barrskogsområde i södra Lappland, som omfattar omkring 50 lavskrikerevir.
Forskarna har i reviren följt hur framgångsrika häckningarna varit och hur många ungar som överlevt den första sommaren.
Under de 15 år studien pågått har det en del av skogen i flera av reviren gallrats eller avverkats.
- Genom att jämföra uppgifter från tiden före med tiden efter skogsskötselåtgärderna har vi fått ett mått på hur mycket gallringen respektive avverkning påverkat chanserna till framgångsrik häckning och ungfåglarnas överlevnad, säger Michael Griesser.

Resultaten visar att effekterna av både sortens åtgärder varit drastiska. Efter det att reviren påverkats sjönk chansen av en lyckad häckning som gav upphov till fågelbarn med cirka 35 procent.
I ett av de studerade reviren där lavskrikorna tidigare häckat mycket framgångsrikt var det efter gallringen bara tre av sammanlagt 12 häckningar som lyckades.
I de revir där det skett gallring eller avverkning föll även efter själva häckningsperioderna fler lavskrikor än tidigare offer för rovfåglar som till exempel duvhökar.
- I de områden som påverkades av skogsskötselåtgärder har antalet lavskrikor halverats. Även om lavskrikan ännu inte är en riktigt hotad fågelart kan den om ingenting görs mycket väl komma att bli det, säger Michael Griesser.
Men hur säkra kan forskarna vara på att det är skogsgallringen eller avverkningen som så kraftigt försämrat lavskrikornas överlevnadschanser?
- Mycket säkra eftersom vi inte ser någon motsvarande nedgång i de revir som inte påverkats av gallring eller avverkning, säger Michael Griesser.

När studien inleddes var forskarnas antagande att avverkning av större ytor inom ett revir skulle försämra lavskrikornas häckningschanser och överlevnad mer än "bara" gallring inom ett revir.
- Till vår förvåning fann vi dock att partiell gallring av skogen i ett revir hade lika negativ effekt som partiell avverkning av ett revir, säger Michael Griesser.
Tidigare studier har visat att vissa kråkfåglar och hökar är lavskrikornas värsta fiender. Det är de som plundrar bona och dödar vuxna lavskrikor.
Fienderna använder synen för att hitta sina offer.
- Efter en gallring eller avverkning, som gör skogen öppnare för insyn, minskar därför lavskrikornas chanser att inte upptäckas av sina fiender. Men att detta skulle slå fullt så hårt på både deras överlevnadschanser och häckningsframgången hade vi inte förväntat oss, säger Michael Griesser.

Gallring hotar skogsfåglar

Dagens metoder för att gallra skog kan få förödande följder för fågelarter som är beroende av skyddande vegetation för att inte upptäckas av fiender. En vanlig skogsfågelart, lavskrikan, har minskat kraftigt i skogar som gallrats.