Fysiska fenomen
Kan man sjunga så att glas spricker, varför bullrar åskan och varför hamnar smörgåsen nästan alltid på golvet med pålägget nedåt. Pixel har gett sig in i fysikens värld.
Foto: Per Johansson, Scanpix
Kan ett glas spricka av att man sjunger väldigt högt eller ljust, som man har sett i tecknad film?
I princip ja, men jag har aldrig sett det själv. Det gäller att sjunga med glasets grundton så att det kommer i resonans. Resonans innebär att glaset börjar vibrerar. Om man då sjunger tillräckligt starkt så kan det brista. Gnider man på glaset med ett fuktigt finger kan man höra grundtonen. Då vet man vilken frekvens man skall sjunga med. Glaset ska helst vara väldigt skört (typ kristallglas) så att det lätt spricker då det vibrerar.
Hur funkar en mikrovågsugn?
Mikrovågorna är så kallade elektromagnetiska vågor som vi inte kan se med blotta ögat. Vattnets lilla enhet vattenmolekylen (som bara kan ses med ett mikroskop) är en elektrisk dipol. Det betyder att molekylen har två elektriska laddningar, en positiv och en negativ, på olika ställen. Därför kan mikrovågorna få vattenmolekylen att vibrera, så att den värmer sig själv. Det uppvärmda vattnet kommer i kontakt med maten intill och värmer upp den. Om man värmer mat på en porslinstallrik blir den normalt inte varm. Det beror på att den i regel inte innehåller några ämnen som de elektromagnetiska vågorna kan få att rotera.
Varför bullrar åskan?
Blixten värmer luften i blixtens väg till ungefär 30000 grader varmt på någon millisekund. Varm luft tar större plats än kall, därför utvidgas luften mycket snabbt och kraftigt. Hastigheten för denna utvidgning kan överstiga ljudets hastighet och därför uppstår en ljudbang, det vill säga knallen. Samma sorts knall uppstår när snabba flygplan flyger fortare än ljudets hastighet. Blixten kan vara många kilometer lång, därför når inte ljudet från blixtens olika delar lyssnaren samtidigt. Det skapar det utdragna bullret.
Hur kan man dra bort en duk med porslin ovanpå, utan att allt dras med?
Därför att det är det som kallas friktionskraften (det är den kraft som uppstår när saker till exempel gnids eller gnuggas mot varandra) mellan duk och porslin som skall flytta på porslinet. Den här kraften påverkas inte av hur fort man sedan drar i duken. Drar man snabbt blir tiden för friktionskraften att flytta på porslinet kort så porslinet (nästan) är kvar på sin ursprungliga plats.
Varför faller oftast smörgåsen med pålägget nedåt?
När smörgåsen tippar över vid bordskanten så har den börjat rotera. En vanlig smörgås hinner normalt rotera ett halvt varv då den faller från ett normalhögt bord. Tyvärr.
Så jobbar vi med nyheter