Tre pristagare delar årets Nobelpris i fysik för upptäckter om universums svarta hål. Det är Roger Penrose som med "sinnrika matematiska metoder" och Albert Einsteins allmänna relativitetsteori kunnat visa att det kan finnas svarta hål i universum. De andra två är Reinhard Genzel och Andrea Ghez som upptäckt att vår egen galax, Vintergatan, har "ett supermassivt kompakt objekt" i sin mitt som högst troligen är ett svart hål.
– Det är mycket viktiga upptäckter. Teorierna är gamla och det var först på 1960-talet som Roger Penrose kunde visa att det verkligen kan finnas svarta hål där vårt jordiska universum förvandlas till oigenkännlighet, säger Bengt Gustafsson.
Han har följt forskningen kring svarta hål under lång tid. Det svarta hål som finns i vår galax är mindre än vårt solsystem men med en massa som är fyra miljoner gånger solens.
– I dag vet vi inte hur naturlagarna ser ut där, bara att tiden, som vi känner den, lär upphöra, säger Bengt Gustafsson.
Betyder det att det finns ett annat universum än vårt?
– Det finns sådana spekulationer men de flesta anser att de svarta hålen är en del av vårt universum, säger han.
Det här är ju både fascinerade och skrämmande. Hur ska man se på upptäckterna?
– De ger oss perspektiv på vår egen vardag, vilka vi är och i vilka sammanhang vi ingår. Det är viktigt att saker vi tar för givna inte är självklara. För mig är upptäckterna av svarta hål de viktigaste under mitt liv. Inte i första hand som astronom utan som människa, det handlar om vad som är möjligt att förstå, rent existentiellt.
Stora astronomiska upptäckter genererar också samhällsnytta i vår vardag. Då handlar det inte om upptäckterna i sig. Utan den teknik som krävs för att göra dem.
– För att kunna observera ett svart hål krävs mycket avancerade teleskop, detektorer och annan utrustning. En del av tekniken i teleskopet Event horizon telecope, som användes för att skapa en bild av ett svart hål, är en del i våra nätverk för mobiltelefoner, säger Bengt Gustafsson.
Finna det något lättbegripligt att läsa för den som vill veta mer?
– Ja, det finns en hel del populärvetenskaplig litteratur. En science fiction-film som heter "Interstellar" handlar om en resa genom ett svart hål och tar upp många av spekulationerna kring deras existens.