Alexander Wiklund, Pelle Lindvall, Erik Byström och Måns Ehrengren går sista året på gymnasiet och betygen är viktiga för nästa steg efter studenten. "Kanske att detta kommer höja medelbetyget ett litet steg" säger Måns om den nya betygsättningen.
Från och med denna hösttermin ändras betygsättningen. Nu får lärarna friare tyglar och ska göra en helhetsbedömning av elevens kunskaper. Tredjeårselever på Fyrisskolans teknikprogram välkomnar förändringen.
– Det finns nog inga rakt av negativa konsekvenser. Ifall man har det mesta på en viss nivå, men något på E, så är det större chans att få det högre betyget. Och så är det bra att lärarna får mer frihet, säger Alexander Wiklund.
Erik Byström känner att stressen kommer minska med det nya systemet.
– Jag känner en liten lättnad, om det nu råkar vara något man missar på ett matteprov blir det lite säkrare att läraren inte kommer dra ner mig jättemycket.
På det gamla sättet skulle ett antal kriterier prickas av för att uppnå ett visst betyg. Måns Ehrengren förklarar:
– Om man har något på E kan man inte få högre än ett D, även fast man har allt annat på A. Det är jobbigt, om man är sämre i något så vet man att ens betyg är förstört.
– Som i dans, man kanske inte har någon taktkänsla men är jättebra på allt annat. Då vill man inte bara ha ett D, fortsätter Pelle Lindvall.
Hur var det att ha det förra systemet?
– För de som är väldigt motiverade att höja sig i de dåliga delarna kanske det är bra med en pricklista, men för mig var det bara en stress, säger Måns Ehrengren.
Måns Ehrengren, Erik Byström, Pelle Lindvall och Alexander Wiklund ser inget negativt med lärares nya sätt att betygsätta. Även om alla inte är stressade över sina betyg är de eniga om att det kan gynna elever som presterar ojämt i ett ämne, och att det är skönt att slippa oroa sig om man missar en del på ett prov.
Eftersom läraren ser till helheten nu, känner ni press att de kan bedöma er hela tiden?
– Jag trodde de redan gjorde det, svarar Måns Ehrengren.
Blickarna riktas mot Anna Toutin, lärare i historia, engelska och svenska. Stämmer det att elevernas varje steg kan hamna i totalbedömningen?
– Elever tror ju att jag bedömer den första övningsuppgiften. Först måste jag lära dem något, sedan får de jobba och sedan mäter jag. Det är ju inte det sämsta hoppet över ribban som mäts, utan det bästa.
Anna Toutin är tekniktreornas lärare i bland annat svenska på Fyrisskolan. "Möjligen finns det en liten risk till betygsinflation" säger hon om den nya betygssättningen. Hon anser att de nationella proven fyller en viktig funktion i att säkra likvärdiga betyg mellan skolor.
Enligt Anna Toutin kommer de flesta elever inte märka av skillnaden, det är sällan elever är väldigt ojämna i ett ämne. Hon anser att skolsystemet ändras för ofta.
– Håll tassarna borta från skolan så att vi får arbetsro, och låt professionen bestämma i högre grad istället för politikerna.
Varför tror du att politikerna valt att göra den här ändringen?
– Jag tror de vill visa handlingskraft. De är bekymrade över de urusla Pisa-resultaten och försämrade läsförståelsen, säger hon.