Alexander Wiklund, Pelle Lindvall, Erik Byström och MÄns Ehrengren gÄr sista Äret pÄ gymnasiet och betygen Àr viktiga för nÀsta steg efter studenten. "Kanske att detta kommer höja medelbetyget ett litet steg" sÀger MÄns om den nya betygsÀttningen.
FrÄn och med denna hösttermin Àndras betygsÀttningen. Nu fÄr lÀrarna friare tyglar och ska göra en helhetsbedömning av elevens kunskaper. TredjeÄrselever pÄ Fyrisskolans teknikprogram vÀlkomnar förÀndringen.
â Det finns nog inga rakt av negativa konsekvenser. Ifall man har det mesta pĂ„ en viss nivĂ„, men nĂ„got pĂ„ E, sĂ„ Ă€r det större chans att fĂ„ det högre betyget. Och sĂ„ Ă€r det bra att lĂ€rarna fĂ„r mer frihet, sĂ€ger Alexander Wiklund.
Erik Byström kÀnner att stressen kommer minska med det nya systemet.
â Jag kĂ€nner en liten lĂ€ttnad, om det nu rĂ„kar vara nĂ„got man missar pĂ„ ett matteprov blir det lite sĂ€krare att lĂ€raren inte kommer dra ner mig jĂ€ttemycket.
PÄ det gamla sÀttet skulle ett antal kriterier prickas av för att uppnÄ ett visst betyg. MÄns Ehrengren förklarar:
â Om man har nĂ„got pĂ„ E kan man inte fĂ„ högre Ă€n ett D, Ă€ven fast man har allt annat pĂ„ A. Det Ă€r jobbigt, om man Ă€r sĂ€mre i nĂ„got sĂ„ vet man att ens betyg Ă€r förstört.
â Som i dans, man kanske inte har nĂ„gon taktkĂ€nsla men Ă€r jĂ€ttebra pĂ„ allt annat. DĂ„ vill man inte bara ha ett D, fortsĂ€tter Pelle Lindvall.
Hur var det att ha det förra systemet?
â För de som Ă€r vĂ€ldigt motiverade att höja sig i de dĂ„liga delarna kanske det Ă€r bra med en pricklista, men för mig var det bara en stress, sĂ€ger MĂ„ns Ehrengren.
MĂ„ns Ehrengren, Erik Byström, Pelle Lindvall och Alexander Wiklund ser inget negativt med lĂ€rares nya sĂ€tt att betygsĂ€tta. Ăven om alla inte Ă€r stressade över sina betyg Ă€r de eniga om att det kan gynna elever som presterar ojĂ€mt i ett Ă€mne, och att det Ă€r skönt att slippa oroa sig om man missar en del pĂ„ ett prov.
Eftersom lÀraren ser till helheten nu, kÀnner ni press att de kan bedöma er hela tiden?
â Jag trodde de redan gjorde det, svarar MĂ„ns Ehrengren.
Blickarna riktas mot Anna Toutin, lÀrare i historia, engelska och svenska. StÀmmer det att elevernas varje steg kan hamna i totalbedömningen?
â Elever tror ju att jag bedömer den första övningsuppgiften. Först mĂ„ste jag lĂ€ra dem nĂ„got, sedan fĂ„r de jobba och sedan mĂ€ter jag. Det Ă€r ju inte det sĂ€msta hoppet över ribban som mĂ€ts, utan det bĂ€sta.
Anna Toutin Àr tekniktreornas lÀrare i bland annat svenska pÄ Fyrisskolan. "Möjligen finns det en liten risk till betygsinflation" sÀger hon om den nya betygssÀttningen. Hon anser att de nationella proven fyller en viktig funktion i att sÀkra likvÀrdiga betyg mellan skolor.
Enligt Anna Toutin kommer de flesta elever inte mÀrka av skillnaden, det Àr sÀllan elever Àr vÀldigt ojÀmna i ett Àmne. Hon anser att skolsystemet Àndras för ofta.
â HĂ„ll tassarna borta frĂ„n skolan sĂ„ att vi fĂ„r arbetsro, och lĂ„t professionen bestĂ€mma i högre grad istĂ€llet för politikerna.
Varför tror du att politikerna valt att göra den hÀr Àndringen?
â Jag tror de vill visa handlingskraft. De Ă€r bekymrade över de urusla Pisa-resultaten och försĂ€mrade lĂ€sförstĂ„elsen, sĂ€ger hon.