Claes Enskär, då projektledare för Fyrishovs utbyggnad, säger att de satsningar som gjorts på Fyrishov inte har varit förgäves.
Många har undrat varför man så sent som 2017 satsade på att renovera äventyrsbadet, om det nu är i så dåligt skick att det ska rivas. Det har de dock inte varit bortkastade pengar, enligt Claes Enskär, som var utvecklingschef i samband med renoveringen och nu är ekonomichef i Uppsala Arenor och Fastigheter, det kommunala bolag som i dag äger badanläggningen.
– Det var mer fråga om en underhållsreparation och inte en långsiktig renovering. Den gjordes för att badet skulle kunna vara öppet tills det fattades ett större beslut om den framtida renoveringen, säger Claes Enskär.
Den upprustningen kostade 20 miljoner kronor, vilket var en mindre del jämfört med de 400 miljoner som då hade avsatts för att bygga en ny simhall intill den gamla.
– Vi bytte ut trasiga kakelplattor och lagade en vattenskada i omklädningsrummet, bland annat. Men man ville inte göra ett dåligt jobb och upprustningen gjordes så att de nya detaljerna skulle kunna hålla 20–25 år, säger Claes Enskär.
Redan då stod det klart att det behövdes en större och mer genomgripande renovering även av äventyrsbadet. Något beslut fattades dock inte då, och några pengar avsattes inte.
2017 renoverades Fyrishov för 20 miljoner.
Inte heller de omkring 12 miljoner som satsats i förstudier och arkitekttävlingen för att bygga ett nytt bad på samma tomt var pengar i sjön, enligt Claes Enskär.
– De funktionsutredningar som gjordes då, till exempel om ventilation, kan användas även om man bygger badet på en annan plats, säger han.
Att 50 meters-bassängen är uttjänt har varit känt länge. Redan 2016 konstaterade man att även själva bygganden hade stora brister. Taket visade tecken på fuktskador.
220126 Fyrishov. Foto: Adam Wrafter
I höstas lämnade Fyrishov över en slutrapport om badets framtid inför att bolaget skulle uppgå i det nya Arenabolaget. Där konstaterades att skicket på badet var mycket dåligt. Arbetet med att ta fram en detaljplan för den nya simhallen bedömdes vara både komplicerat och tidskrävande. Det var stor risk för att badet skulle behöva stängas innan den nya simhallen kunde vara färdig. Det skulle ha inneburit att Uppsala stod utan sin största simanläggning under en längre tid. Att renovera 50 meters-bassängen så att den klarar mer än tre–fem år till skulle också kräva att badet stängdes i minst nio månader.
Detta var det underlag som det nybildade Arenabolaget hade inför sitt arbete med den utredning om Uppsalas simhallar som presenterades häromveckan.