Fyrisån kan bli fristad för hotade musslor

När Linné kartlade Fyrisåns fauna kunde han räkna in sex olika arter av stormusslor, som alla fick namn enligt hans nya system. Av sju inhemska arter var det bara den klarvattenlevande flodpärlmusslan som inte frodades i åns näringsrika vatten.
Sedan dess har föroreningar, grävarbeten och fördämningar gått hårt åt musslorna. Fem av de sex arterna finns fortfarande kvar, men bara i sköra bestånd.

Men om ett förslag som nu utreds av kommunen blir verklighet kan ån om några år vara lika musselrik som på Linnés tid.
- Jag funderade hur man kan arbeta vidare med Linnétemat efter jubileumsåret och tyckte att det kunde vara kul med ett levande projekt som utvecklas, och inte bara handlar om att presentera ett museiföremål, säger Anders Larsson.
Den dramatiskt förbättrade vattenkvaliteten i ån gör att det inte längre bedöms vara några problem att få musslorna att överleva. Problemet är att få hit dem. Av de sex arterna är två rödlistade. Och man flyttar inte gärna individer ur hotade arter, med tanke på hur känsliga musslor är för förändringar i vattenkvaliteten.

- Tanken är att plantera in fiskar i ån som kommer från vattendrag där vatten där musslorna lever. När musslornas ägg kläcks sätter sig larverna på fiskarnas gälar och lever som parasiter i upp till ett år, innan de släpper och gräver ned sig i sedimenten. Det är så de finner nya områden, förklarar Anders Larsson.
Sofi Blomgren, tillförordnad Linnékoordinator på Uppsala kommun, har tagit kontakt med forskare på Uppsala universitet för att utreda om projektet är genomförbart.
- Jag ser det här som ett väldigt intressant projekt där man kan knyta i hop Linnétemat med modern forskning, säger hon.

Anders Larsson ser musselprojektet som ett sätt att tvätta bort Fyrisåns stämpel som ett "skitigt dike".
- På grund av alla lerpartiklar som sköljs ut från den omgivande marken kommer Fyrisån alltid att vara brun. Det uppfattar många som ett tecken på att vattnet är smutsigt. Om man lyckas få musslorna att överleva och föröka sig skulle det kunna vara ett bevis för att vattnet faktiskt är ganska rent.
Överhuvud taget tycker Anders Larsson att det viktigaste för att utveckla Fyrisån som ett levande vattendrag är att höja åns status i människors medvetande, sedan man genom vattenrening och andra åtgärder fått kontroll över föroreningarna.

Inte minst viktigt i det sammanhanget är att öka tillgängligheten.
- Jag tycket att det är bra att man jobbar med årummet inne i stan, men jag tycker att man skulle kunna göra ännu mer för att öppna upp stränderna, så att folk att kommer till ån och inte bara åker över den. Jag tror att om folk känner att det här är deras å kommer man inte att vilja skräpa ned den.

Fyrisån kan bli fristad för hotade musslor

I framtiden kan Fyrisån bli en fristad för hotade musselarter. Enligt en projektidé som nu utreds av kommunen ska inplantering av infekterade fiskar göra ån lika musselrik som på Linnés tid. Anders Larssson, vd för Fyrisåns vattenförbund, har kläckt förslaget.