Leonidas Leal Valdivia, 96 år
"Jag har sovit siesta i hela mitt liv. Det är min meditation som gjort att jag alltid orkat lite till. Jag bodde hela mitt liv i Chile innan jag flyttade till mina barn i Uppsala för 24 år sedan tillsammans med min fru, som nu är 90. Alla säger att jag ser yngre ut än vad jag är. Det är smickrande. Men ibland blir jag inte trodd, som när jag ska göra bankärenden. De tittar på mig, skakar på huvudet och säger att siffrorna i personnumret inte stämmer. Efter 70 kom krämporna. Nu har jag ont i ett knä och väntar på operation. Jag har arbetat hårt i hela mitt liv som möbelsnickare men också sett till att äta gott, dricka vin, dansa tango och umgås med vänner. I Chile är det på ett annat sätt, vi är mer av livsnjutare. Jag lever upp när jag är där, jag åker dit en gång om året och är hos min son och hans familj tre månader i taget. Sist var det jordbävning och jag kom inte upp ur sängen. Men jag klarade mig. Man ska inte oroa sig för morgondagen, jag tänker alltid positivt. Jag vet inte varför jag blivit så gammal. Jag frågade min läkare hur länge jag kommer att leva. Han skakade på huvudet och pekade upp i taket. Bara Gud vet. Jag trivs med att ha det lugnt och tryggt. Jag lagar mat, pysslar i köket och bäddar sängen varje morgon. En gång i månaden går jag i kyrkan när det är katolsk högmässa på spanska. Nuförtiden kommer jag inte ut så ofta, på grund av mitt onda knä. När man blir äldre är det naturligt att hälsan försämras, för kroppen åldras. Jag har accepterat att jag inte kan göra allt och det vill jag inte heller. "
Birgitta Avholm, 69 år
"Jag fyller 70 i sommar och firar födelsedagen med att debutera som performancekonstnär när Uppsala konstmuseum arrangerar performancefestival. Jag har sån tur, för det finns plats för mig i en Open space-gren. Det är väl mitt sätt att hålla mig levande. Jag tror det är viktigt att hålla igång hjärnan så att man inte stelnar. Jag känner mig inte äldre men kroppen hänger inte med på samma sätt som förr. Jag har blivit stelare och det har jag svårt att acceptera. Hemma på gården utanför Jumkil har jag och min man hästar och hundar. Det är mycket kroppsarbete men jag har inget emot att hålla igång kroppen. Och så rider jag fem, sex dagar i veckan. Nuförtiden är jag mer rädd för att göra mig illa om jag ramlar av och när jag ska sitta upp måste jag göra det från en pall, det behövde jag inte när jag var yngre. När man blir äldre vågar man inte planera för så många år framåt. Det är ingen idé, tänker man. Som det här med att vi ville bygga dammar hemma för att odla fisk. Det blev inget av det. Inte för att jag tänker på döden. Det är mest för att man inte vet hur länge man orkar hålla på. Annars tänker jag sällan på att jag blir äldre, kanske för att jag umgås med folk i alla åldrar. Jag gillar att ha en massa projekt på gång. Jag målar, går på dans- och konstutställningar med maken och är ordförande i Seniornet, som lär äldre att handskas med datorer. Entusiasmen har inte avtagit med åren för innerst inne är jag samma person som jag alltid har varit."
Mehry Zareh, 49 år
"Att vara kvinna och fylla 50 är något särskilt. Först visste jag inte vad mina humörsvängningar och tröttheten berodde på. När det gick upp för mig att jag hamnat i klimakteriet bestämde jag mig för att ligga steget före och leva så sunt som det bara går. Eftersom många i min familj har hjärt-kärlproblem är jag noga med vad jag äter, annars kan jag själv bli sjuk och det vill jag inte. När jag var yngre behövde jag inte tänka på att motionera och vad jag stoppade i mig. Nu finns inte den där friheten. Jag får jag tvinga iväg mig själv till gymmet och jag har slutat äta bakelser, fast det är bland det godaste jag vet. Jag märker att arbetsgivare bryr sig mer om yngre än äldre. Efter 22 år på samma arbetsplats blev jag friställd. Det var svårt att hitta jobb som datahandledare, som 50-åring är man tyvärr inte lika intressant längre. Men jag är en sån som kämpar och nu har jag två halvtidsjobb, för jag vill inte vara arbetslös och ligga samhället till lags. Många tror att jag är 39. När man är i den här åldern blir man jätteglad av en sån komplimang. Håret är visserligen lite tunnare och jag får köpa specialschampoo för att få ordning på lockarna men jag är nöjd med min hy. Jag har alltid drömt om att köra motorcykel och nu har jag skaffat körkort för mc. När jag skulle förnya mitt körkort var förra bilden 10 år gammal. Då såg jag att det hänt saker. Fotografen sa "kom igen om 10 år, då märker du en ännu större skillnad". Men jag tycker man kan se fräsch och fin ut fast man blir äldre."
Hans Lööf, 40 år
"Jag har blivit mer rädd om min kropp, när jag var yngre brydde jag mig inte. Nu tänker jag på vad jag äter och går på Friskis och Svettis. Det är inte för att jag ska se ung ut, det viktigaste är att må bra och hålla sig frisk. Jag tycker uttrycket "40 is the new 20" speglar min inställning till ålder. Det handlar om livsstil, snarare än en önskan att se ung ut. Jag tillhör en generation som växte upp med föräldrar som fick jobb och skaffade barn och hus tidigt. För mig är det viktigare med upplevelser än prylar. Jag ser fler valmöjligheter och åldern betyder inte så mycket. Att resa, vara öppen för förändringar och nya intryck är väl den bästa föryngringsmedicinen. Människor som stelnar och sitter fast i gamla vanor är bara så tragiska. Jag har sett det på nära håll, de blir bittra för att de inte vågar byta karriär eller arbetsplats. Livet får inte bli en transportsträcka till pensioneringen. Att jag tänker så har mycket att göra med en trafikolycka som min storasyster var med om när hon var 18 och jag var 15. Hon blev påkörd vid ett övergångsställe men klarade sig. Olyckan har präglat mig, jag tänker att livet kan ta slut ganska fort. Jag märker att jag blivit äldre när jag hellre käkar middag med kompisar en lördagskväll och att nationslivet inte längre lockar. Och jag skulle aldrig ge mig ut och tågluffa igen, jag har blivit för bekväm för det. Min ålderskris kom när jag fyllde 30. Då hade jag inte fast jobb. I dag trivs jag med min ålder och det känns skönt att ha kommit en bit i livet."
Foto: Rolf Hamilton